Denna uppsats syftar till att undersöka om internrevisorer och andra med kunskaper om internrevision anser det möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssäkringssystem för internrevision och om det i så fall kommer att leda till en ökad kvalitet och ökad användning av internrevisorers arbete. För att undersöka detta har vi intervjuat internrevisorer på olika företag för att få en bild av hur det faktiskt ser ut ute på företagen. Vi har även kompletterat med intervjuer med personer från Internrevisorernas förening (IRF) samt externrevisorer på revisionsbyråer. Detta för att få en lite vidare syn samt se om externrevisorer skulle använda internrevisionens arbete i högre grad om den kvalitetssäkrades. Majoriteten av respondenterna menar att det rent teoretiskt är möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssäkringssystem, men att nyttan och användbarheten är beroende av hur det är utformat.

In this final thesis a study about welfare indicators in the Swedish milk production has been carried out. The system Swedish Animal Welfare Monitoring Scheme developed by the Swedish Dairy Association has been used as a base and the EU project WELFARE QUALITY® has also been used as a source of information. Focus groups have been used as a qualitative investigating method. This included four focus groups, two with farm auditors from the two different dairies and two with dairy farmers. This method was chosen because in this way one can study how a conversation about a given subject takes form in a respectable way.

Bakgrunden till examensarbetet, utveckling av kvalitets- och miljösäkring av byggprojekt hos fortifikationsverket, är att detta område behöver genomlysas och förbättras. Man upplever osäkerhet i kravformuleringen inför projektering och samtidigt undrar man över bedömningsgrunderna när man utvärderar anbuden från byggentreprenörerna. Studien fokuserar på ett specifikt projekt truppserviceförråd I 19 i Boden, och vilka kvalitets och miljökrav som ställdes och vilket slutresultat blev i färdig byggnad. Mycket av arbetet har utförts som dokumentstudier. Dessutom har kriterierna vid anbudsvärdering studerats under arbetets gång.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för om företag idag kan få förtroendet från sina kunder att tillta genom att de inför en kvalitetscertifiering t.ex. en ISO 9000-standard. Vi har även försökt att tolka vad som mer kan ha påverkan vid en kunds förtroendebedömning av företag. Resultatet vi har kommit fram till är att företag måste arbeta mer gentemot sina kunder än att enbart verka utifrån en kvalitetscertifiering för att erhålla förtroende..

I dagens byggbransch kan det göras stora effektivitetsvinster. Undersökningar visar att 30?35% av produktionskostnaden går till spillo. En stor del av detta härrör till dåligt utnyttjande av arbetstiden hos yrkesarbetarna: problem som väntan, omarbete, onödigt arbete och arbete i fel ordning är vanliga. Det finns troligen ett antal faktorer som har stor betydelse för effektiviteten i ett byggprojekt.

Antalet certifikat enligt ISO 9000 ökar stadigt både i Sverige och i övriga världen. Fram till nu har de flesta certifikaten innehafts av stora företag. Den nuvarande trenden är dock att även många småföretag väljer att certifiera sin verksamhet. Att skapa och certifiera ett nytt kvalitetssystem är ett kostsamt och tidskrävande arbete som ofta innebär en hel del problem. I detta arbete har dessa problem kartlagts och lösningar på hur de ska undvikas har analyserats.

I rymd- och flygbranschen får ingenting gå fel och därför är kraven på kvalitet och säkerhet enorma. Myndigheterna ställer krav på tillverkarna som i sin tur flödar ner dessa och andra krav genom leverantörskedjan. För att handla med någon av branschens tre stora motortillverkare GE, Rolls- Royce och Pratt & Whitney måste en leverantör vara godkänd av respektive kund. Dessa kvalificerade leverantörer får bara handla av andra leverantörer inom respektive kunds sfär. Valmöjligheterna blir ytterligare begränsade då trenden går mot att motortillverkarna minskar på leverantörsbasen. Volvo Aero är leverantör till både GE, Rolls-Royce och Pratt & Whitney och måste därför handla av respektive kunds godkända leverantörer.

I rymd- och flygbranschen får ingenting gå fel och därför är kraven på kvalitet och säkerhet enorma. Myndigheterna ställer krav på tillverkarna som i sin tur flödar ner dessa och andra krav genom leverantörskedjan. För att handla med någon av branschens tre stora motortillverkare GE, Rolls- Royce och Pratt & Whitney måste en leverantör vara godkänd av respektive kund. Dessa kvalificerade leverantörer får bara handla av andra leverantörer inom respektive kunds sfär. Valmöjligheterna blir ytterligare begränsade då trenden går mot att motortillverkarna minskar på leverantörsbasen.

The aim of this report is to improve the fire safety at Hallsta Paper Mill in Hallstavik, Sweden. In order to do so large parts of a fire-protection management system for the paper mill has been created. The report begins with giving a general description of management structures and fire-protection management systems. An account is given for how management structures are designed, and how they should be implemented, maintained and updated. Thereafter follows a description of what routines and instructions should be included in a fire-protection management system..

Examensarbetet behandlar kvalitetssäkring inom IT-konsultbranschen och undersökningen är genomförd med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Kvalitetssäkring skall genomföras hos IT-konsultföretagen för att en god kvalitet skall kunna erhållas på de systemlösningar som levereras till kund. I arbetet med kvalitetssäkring ingår att upprätta en kvalitetsstrategi och en kvalitetspolicy. IT-konsultföretagen skall även följa ett kvalitetssystem och en kvalitetsorganisation skall tillsättas. Kunskap om kundernas krav och önskemål på systemen skall prioriteras och genom hela systemutvecklingsprocessen skall en återkoppling till uppställda projektplaner ske.

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar.

Kvalitet är viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrågan på produkterna ökar, d.v.s. kvalitet är lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I många av dagens branscher råder hård konkurrens och där har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnå lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnår man då kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll på själva produkten och kasserar de produkter som inte håller måttet.

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.