Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

Stalkning är paradoxalt nog både ett gammalt och ett nytt fenomen i vårt samhälle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihärdiga försök till att påverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker är dock av mindre intresse. Stalkning har främst blivit uppmärksammat i media och hos allmänheten genom alla de kändisar som drabbas av s.k. celebrity stalking.

Relationer mellan ko?pare och leveranto?ren har funnits lika la?nge som det funnits handel. Relationsmarknadsfo?ring beskrivs idag som viktig fo?r fo?retag da? strategin anses hja?lpa leveranto?rer i dess stra?van efter lo?nsamma kunder. Vissa forskare beskriver dock relationsmarknadsfo?ringens effektivitet som la?g och menar att andra faktorer a?r betydligt viktigare da? en kund ska va?lja leveranto?r.Syftet med denna studie a?r att utforska hur effektiv relationsmarknadsfo?ring a?r i en leveranto?rs stra?van att o?ka inta?kter och etablera kundrelationer.Vilka faktorer pa?verkar en ko?pbeslutprocess vid inko?parens val av leveranto?rer? Hur stor roll har relationskapandet vid en inko?pares val av leveranto?r?Sex semi- strukturerade intervjuer, da?r inko?pare var respondenter, la?g till grund fo?r det empiriska materialet i studien.

Studien är en källstudie vars syfte är att undersöka huruvida SARA B-SAFER fungerar som riskbedömningsinstrument och om brottsutvecklingen för våld mot kvinnor i nära relationer har ökat eller minskat under tidsperioden, åren 2000-2012. Urvalet för studien är Kalmar polismyndighet och Södertörn polismästardistrikt. Underlaget för studien är tidigare forskning från hur Polisen har arbetat med SARA B-SAFER och offentlig statistik på antalet anmälda brott från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Resultaten i studien visar på en ökning av antalet anmälda brott för våld mot kvinnor i nära relationer, samtidigt som anmälningarna ligger på en förhållandevis jämn nivå. Vidare indikerar studien på att det finns en komplexitet kring SARA B-SAFER som riskbedömnings-instrument, då det finns indikationer på att instrumentet har en prediktiv validitet.

All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rättsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-målet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestånd för att gottgöra enskilda för den svenska statens kränkningar av Europakonventionens rättigheter. Den skadeståndsrättsliga utveckling som skett i praxis vad det gäller det offentligas ansvar för brott mot mänskliga rättigheter har sin grund i kravet på effektiva nationella rättsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadeståndsrättslig normkälla i svensk rätt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadeståndsrättsliga frågor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Syftet: Vi vill ta del av kunskapen de yrkesprofessionella besitter, dvs., det empiriska data, för att kunna skapa en egen uppfattning om motivationens dynamik och hur den kommer till stånd i den tvångsbelastade miljön som rättspsykiatrin representerar. Hur motiverar man dessa patienter under dessa omständigheter? Räcker det med motivation för att få ett ordnad, fungerande och meningsfull liv? Frågeställningar:Kan man tvångsbehandla psykiskt sjuka som begått brott? Hur motiverar rättspsykiatrin klienterna/patienterna till behandling? Vilken funktion fyller rättspsykiatrin i samhället?Teori:Motivationsarbete och Empowerment med visst inslag av det Salutogena perspektivet och KASAMMetod:Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i samtalsform.Huvudresultat:Att tvångsbehandla någon verkar vara möjligt i den utsträckning som frivilligheten tillåter. Med detta menar vi att det krävs frivillighet för att den grundläggande faktorn ? motivation ? ska kunna verka för en behandling.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

När åtal för flerfaldig brottslighet handläggs i olika rättegångar, exempelvis då nyupptäckt brottslighet handläggs i en senare rättegång än den tidigare brottsligheten, kan den tidigare domen bli föremål för en upprepad bedömning p.g.a. reglerna i 34 kap. BrB. Prövningen blir alltså att betrakta som iterativ eftersom domstolen under vissa förutsättningar beaktar den tidigare domen, t.ex. avseende en ny påföljdsbestämning för den samlade brottsligheten.

Svenska myndigheter och rättsskipning kännetecknas av offentlighet. Det är nödvändigt för en effektiv och rättssäker förvaltning att verksamheten bedrivs under öppna former med allmänhetens insyn. Offentlighet kan dock inte upprätthållas fullt ut, det finns viktiga intressen som måste ges företräde. Polismyndigheterna tillsammans med åklagarmyndigheterna har till uppgift att utreda och beivra brott. Under förundersökningen samlas och dokumenteras mycket information, som utomstående kan vilja ha tillgång till.

Denna uppsats är en fallstudie som har för avsikt att undersöka relationen mellan The Sierra Leone Truth and Reconciliation Commission och Special Court for Sierra Leone. De båda organen upprättades för att bemöta krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begicks under inbördeskriget 1991-2002. Syftet är att analysera huruvida sannings- och försoningskommissionen och specialdomstolen kan ses som ett komplement till varandra i skapandet av transitionell rättvisa eller om det finns något som tyder på att man måste göra ett val mellan dem.Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en kombination av juridiska och icke-juridiska metoder är nödvändig för att man ska kunna tala om rättvisa i ett större sammanhang. De olika metoderna fyller båda sin funktion i strävan efter rättvisa i ett post-konflikt samhälle. Slutsatserna som kan dras av fallet Sierra Leone är att sannings- och försoningskommissionen och specialdomstolen utgjort ett komplement till varandra.

För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.