Syftet med detta arbete har varit att studera eventuella skillnader i det verbala och fysiska utrymmet som pojkar och flickor tar i klassrummet, samt ta reda på hur eleverna upplevde klassrumssituationen i detta avseende. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94), skollagen, samt litteratur och artiklar kring tidigare forskning har studerats för att få större insikt kring det valda ämnet. Undersökningen genomfördes i en årskurs 9 på en högstadieskola i Piteå Kommun. Strukturerade observationer med observationsschema användes för att upptäcka eventuella könsskillnader i det verbala och fysiska utrymmet. Enkät lämnades sedan ut till eleverna i den observerade klassen för att ta reda på hur de uppfattade situationen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur offer för sexualbrott upplever bemötande av polisen, främst under förhör men också under rättsprocessen. Denna studie lyfter sju berättelser angående anmälan av sexualbrott. Vi har i denna studie analyserat de kvalitativa intervjuerna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Denna analys gjordes utifrån teorierna stigma-, system- och stämplingsteorin. Genom analysen av intervjuerna har vi bland annat kommit fram till att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad som anses vara ett gott och dåligt bemötande.

Under vintern och våren 2013 rullades en livsmedelsskandal upp som innebar en stor förvirring och osäkerhet kring ursprunget och härkomsten av livsmedel. Omfattningen av fusket och vilka åtgärder som blir aktuella under längre sikt för att komma till rätta med problemet är i dagsläget under utredning. Jag har valt att inrikta mitt examensarbete på att utreda hur ursprungsmärkning tillbaka till gårdsnivå påverkar de berörda slaktkycklingproducenterna. Metodvalet blev att genomföra en kvantitativ enkätstudie. Kommentarerna tolkades med kvalitativ metodik (Patel & Davidson, 2012). Av 43 relevanta gårdar i undersökningen besvarade 30 enkäten innan deadline.Ursprungsmärkning definieras som en märkning för att härleda livsmedel till en specifik plats, stad eller land.

Titel: Fem myror är fler än fyra elefanterFörfattare: Lina Hultén och Yanni UmelandHandledare: Annika BergströmExaminator: Oscar WestlundUtbildning: Göteborgs UniversitetInstitutionen för journalistik ochmasskommunikationKurs: Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap 15hpTermin: Höstterminen 2008Sidantal: 48 sidorUppdragsgivare: DagspresskollegietSyfte: Syftet med studien är att beskriva hurdagspressen förhåller sig till bloggar inyhetsrapporteringen.Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av 122 tidningsartiklar och 34 bloggar. Materialet har analyserats med hjälp av ECA-modellen och tematiska frågescheman som utifrån denna utformats.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur dagspressen förhåller sig till bloggar i fråga omnyhetsrapporteringen kring FRA-debatten.Resultatet visar att dagspressen oftaomskriver bloggen som fenomen samt hurtidningar frekvent använder bloggen somkälla både för att hämta citat, för att skapadebatt och till en viss del för att hämta fakta.De bloggare som ges utrymme i dagspressenär framförallt elitpersoner och en blogg somförekommer i stor utsträckning ärPolitikerbloggen som ägs av TV4..

I föreliggande examensarbete beskrivs de tankar en läkare kan ha innan, under och efter ett svårt patientbesked och om de riktlinjer som finns hjälper när en läkare ska framföra ett svårt besked. Nio intervjuer genomfördes med läkare inom barnmedicin och onkologi. Resultaten visade att innan patientbeskedet kunde det kännas jobbigt, men att de påminde sig själva att det inte var de som gjorde patienten ledsen utan sjukdomen. Under patientsamtalet låg fokus på patienten och läkaren sätter sina egna emotioner åt sidan för att ge patienten utrymme och för att ha kontroll över situationen. Efter patientsamtalet är kommunikation ett av de viktigaste momenten, att få ventilera patientmötet med kollegor men även med familjen.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende.

I Sverige finns ett anmäkningsvärt stort utrymme för enskilda handläggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade på vinjettdata tyder på att handläggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den här studien analyseras könsrelaterade mönster i enkätdata om 138 handläggares bedömningar av psykosociala och hälsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag.

Denna studie beskriver och förstår hur eleverna under seminariet utvecklar kunskaper i historieämnet. Vi har använt oss av en enkätundersökning, i huvudsak innehållande så kallade ?öppna frågor?, samt av kompletterande observationer under lektioner och seminarium. Undersökningen genomfördes i en klass på gymnasiets tredje år. Våra observationer av lektionerna visar att eleverna utvecklade sina kunskaper under lektionsserien.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.

I dagens samhälle har vi som lärare många olika kulturer att ta hänsyn till. Elever med annat modersmål än svenska är en växande grupp. Dagens skola är en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvärdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien är att undersöka hur de ordinarie klasslärarna ser på betydelsen av elevernas modersmål och i hur stor utsträckning det ges utrymme till elevernas modersmål i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som är betydelsefulla för elever med annat modersmål än svenska, samt vad styrdokument råder oss till.

Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.Handledare: Eva- Lotta Frid.Examinator: Malin Nilsson.Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.