Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgångspunkt behandlas i uppsatsen EU-rättens förhållningssätt till kommunal markförsäljning. Vid försäljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner än att endast erhålla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemål om att förena försäljningen med vissa krav på köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lägre pris på marken. Alternativt kan priset på marken sänkas i syfte att locka investeringar. Att markförsäljning på detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid väcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Syftet med studien var att undersöka samstämmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primärvård med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens Län tillfrågades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. Samstämmigheten mellan prioriteringarna beräknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). Samstämmigheten var låg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av värden och värderingar i matematikläroböcker för gymnasieskolans kurs Matematik A. En modell som tidigare använts vid analys av värden i matematikläroböcker i Singapore och Australien ligger till grund för granskningen. Modellen utvecklas och tillämpas för analys av sammanlagt 472 övningsuppgifter i tre kapitel i tre utvalda matematikläroböcker. De utvalda kapitlen behandlar området algebra. Modellen visade sig vara tillämpbar i en svensk utbildningskontext.

Hälsans utrymme i samhället ökar, vilket även syns inom skolan och då framförallt i ämnet idrott och hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som har förändrats i takt med samhället. Tidigare forskning visar en undervisning, där fokus ligger på de fysiologiska aspekterna som kost och träning. Ämnets syfte lägger däremot lika stort fokus på de sociala och de psykiska aspekterna. Med detta har studiens syfte varit att undersöka hälsoundervisningen på gymnasiet.

Vårt syfte med studien är att undersöka fritidspedagogers syn på och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare åren i grundskolan. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vår empiri. Empirinsamlingen består av ostrukturerade intervjuer och observationer. Gällande tidigare forskning har vi fokuserat på fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, då vi analyserar utifrån ett rörelseperspektiv.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk.Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ?450 000 kr årligen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på gymnasienivå ställer sig till att använda populärkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populärkulturen och medieanvändandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tänker kring användandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika områden av populärkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lärare på gymnasienivå. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utläggningar, men samtidigt innehållit specifika och kompletterande frågor. Studien är kvalitativt inriktad, och tonvikten lades på analyser utifrån vad som sades på intervjuerna.Populärkultur och medier påverkar de flesta människors sätt att leva idag, och diskussionerna kring detta är många.

Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt.

Arbetsvillkoren inom vissa yrkesområden har blivit mer flexibla och gränslösa, vilket innebär att individen själv måste ansvara för när, var, vad och hur arbetet ska utföras. Då det gränslösa arbetet karaktäriseras av färre yttre regleringar får de anställdas strategier att hantera sitt arbete mer utrymme, vilket även kan antas ha betydelse för individernas stress och hälsa i arbetet. Brist på nedvarvning och återhämtning anses vara en förklaring till stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever ett gränslöst arbete och om deras strategier att hantera arbetet påverkar deras återhämtning. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med 14 respondenter samt självskattningar av nedvarvning och återhämtning via enkät.

Ledarutveckling är idag en företeelse som fått stor uppmärksamhet i organisationer och i samhället i övrigt och som har kommit att bli en miljardindustri. Uppsatsen syftar till att ge en ökad förståelse för hur sektionschefer i en region inom Skatteverket tar tillvara ny kunskap i sitt arbete efter ledarutveckling. Undersökningen bygger på kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex sektionschefer har genomförts för insamlandet av empiri. Resultatet visar att cheferna efter ledarutveckling anser sig ha utvecklats som människor samt att de fått praktisk nytta av det de lärt sig, främst vid samtal med medarbetare. Utbildningarna har även resulterat i att samtliga chefer har utvecklats i sitt ledarskap då de främst fått insikt i hur man agerar och tänker i olika situationer.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.