Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

Syfte: År 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU skulle tillämpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att harmonisera redovisningen mellan olika länder. Istället för att som tidigare skriva av goodwill genom linjära avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremål för nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstå hur ett företag hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras utifrån följande problemformuleringar:Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget?Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? Metod: I den här studien använder vi oss av ett aktörssynsätt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen.

Väsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och är viktig då den används genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet väsentlighet är teoretiskt väldefinierat men då det endast finns riktlinjer för hur väsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna får göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gällande väsentlighetsbedömning då revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika väsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vår frågeställning skulle baseras på vilka skillnader och likheter som kan uppstå vid en väsentlighetsbedömning vid en revision.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på planeringshistoria ger en inblick i de trender och förändringar som städer genomgått och hur de har påverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende på grönstrukturen, förändrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och Västerås. Målet var även att studera hur grönstruktur har definierats, vilka ställningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och Västerås skiljer sig åt eller är likvärdig.

Bakgrund och problemFörvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter införandet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kommande år.ProblemformuleringMed bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005?SyfteSyftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005.MetodStudien har genomförts enligt den kvantitativa metoden.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats.

Diskussionen om revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.

Domännamnssystemet DNS är en vital och ofrånkomlig del av internet. Det är dock sårbart för attacker. DNSSEC är ett sätt att minska sårbarheten hos DNS. I detta examensarbete har data om ett antal domäner samlats in med hjälp av Zonemaster och domain information groper för att sedan bearbetas med hjälp av bash-skript och java-kod. Detta data har sedan analyserats.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

 Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers och lärares arbete i slöjdprocessens idé- och värderingsfas i textilslöjden. Enligt kursplanen för slöjd ska elevernas kreativitet utvecklas genom ämnet.  Tidigare forskning visar dock att den konkreta genomförandefasen dominerar dagens slöjdundervisning och att arbetet med idéskapande och värdering är eftersatt. Som underlag för undersökningen har dels en enkätundersökning med 74 deltagande elever i årskurs 9 genomförts, dels kvalitativa intervjuer med de deltagande elevernas tre lärare. Resultaten av undersökningen visar skillnad mellan de deltagande skolorna. I vilken utsträckning eleverna ges utrymme att själva stå för idéskapandet och bestämma vad de vill göra varierar.

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998?? Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT.Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar..