Historieämnet är ett komplext och vittomfattande ämne, som trots sitt stora innehåll och ambitiösa målsättningar, paradoxalt nog har fått ett allt mindre utrymme i skolan. Det är av denna anledning, angeläget att lyfta frågor om ämnets syfte, innehåll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse för historieämnets plats i skolan. Frågorna studien utgår ifrån är de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgång av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn på ämnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör sträva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmågan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna då, nu och sedan.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ?övergångsåldern?, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar..

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme..

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhällsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom områden som boende och sysselsättning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar två av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal på aktivitetshusen har information insamlats.

Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan.

En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lärande på arbetsplatsen och den psykosociala hälsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i området analyseras och diskuteras. Slutsatser om lärandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

En hårdnande konkurrens inom försvarsindustrin medför att BAE Systems Hägglunds AB står under ett effektiviseringsprojekt, Vehicles Production System. Projektet innebär att verksamheten ska samlas för att skapa ett störningsfritt flöde och syftet med projektet är; ? minskade ytor, ? ökad produktion med mindre resurser, ? ökad flexibilitet vid varierad orderingång, ? minskade ledtider, ? ökad lönsamheten för att kunna satsa mer på egenutveckling. För att uppnå detta ska verksamhet samlas vilket bland annat innebär att tre tidigare förråd för eftermarknad och produktion skall slås samman och nya produktions-linjer skall tas i bruk. Syftet med examensarbetet är att analysera tänkt upplägg för detta nya förråd samt rekommendera materialförsörjningsmetod till slutmontage bandvagn vid varie-rad produktmix och produktionstakt.

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

Det är en ganska frigörande känsla jag kommit fram till. Att det faktiskt är jag som styr, och inte materialet.Jag har länge brottats med min bakgrund i traditionellt smide där problemet har varit att jag alltid velat uttrycka allt i metall, och framförallt med traditionella tekniker. I projektet använde jag mig av metallen mer som en bas att luta mig tillbaka på, samtidigt som jag lämnade utrymme för nya material och uttryckssätt.Jag valde att kalla mitt arbete för ?coy?. Engelskans coy som har flera liknande betydelser, men där avskild, blyg och undangömd fick stå för mitt arbete.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och närliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ämnesområdet etnicitet behandlas i två läroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna är enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, både teoretiskt och analysmässigt, ligger på begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mångkultur. Begreppen är enligt forskningen komplexa, det gemensamma är att begreppen ses som något konstruerat och föränderligt och som något som skapas i mötet mellan människor. Av läroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess närliggande områden behandlas på ett insatt och nyanserat sätt i båda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat. Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen.