I detta arbeta har en energiutredning av fastigheten Kvarteret Masten gjorts. Kvarteret Masten ligger pÄ Nygatan 43 och Centralgatan 9 i GÀvle. Fastigheten bestÄr av 30 hyreslÀgenheter och 3 butiker. En energiutredning innebÀr att energianvÀndningen delas upp i tvÄ delar, en tillförd och en bortförd.  I den tillförda energin ingÄr den köpta energin i form av fjÀrrvÀrme samt gratisenergin som kommer frÄn personer, solen, belysning och elektrisk utrustning.  Bortförda energin bestÄr av transmissioner, ventilation, tappvarmvatten samt en ofrivilig ventilation. Transmissioner Àr förluster genom byggnadens konstruktionsdelar som vÀggar, tak, golv, fönster och dörrar.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Syfte: Syftet var att undersöka prevalensen av katarakt i Bolivia under en resa med den svenska hjÀlporganisationen Vision For All.Metod: Undersökningarna utfördes med hjÀlp av handhÄllet oftalmoskop av modellen Heine Beta 200S. Undersökningen genomfördes i genomfallande ljus pÄ ca 30 cm avstÄnd mellan patient och undersökare. De eventuella opaciteterna i linsen graderades efter hur omfattande de var dÀr grad 0 var inga opaciteter och grad 4 var helt opak lins och grad 5 visade att linsen inte kunde undersökas pÄ grund av oklar hornhinna eller dylikt. Patienterna sökte sjÀlva upp undersökningsplatserna som var belÀgna i stÀderna Santa Cruz de la Sierra och San José de Chiquitos. Eftersom det fanns begrÀnsat med plats i bagageutrymmet pÄ resan till Bolivia, valdes en vÀldigt enkel metod som inte krÀvde avancerad utrustning.Resultat: Totalt medverkade 453 personer i studien, det vill sÀga 906 ögon.

Bakgrunden till studien Àr att vikten pÄ den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bÀr för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges pÄ rÀtt plats i rÀtt tid pÄ grund av minskad rörlighet. TerrÀngen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat nÀr den bedriver strid till fots, gentemot vikten pÄ och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som anvÀnts Àr en jÀmförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som faststÀllts i författarens analysverktyg som utgÄr frÄn de amerikanska doktrinerna.

Scanias busschassimontering i So?derta?lje har en vision att kraftigt o?ka kapaciteten pa? produktionslinan fra?n dagens 12 chassier per dag till 38 chassier. Fo?r att möjliggöra kapacitetso?kningen beho?ver takttiden pa? produktionslinan reduceras avseva?rt. Ma?let med examensarbetet var att utveckla ett koncept fo?r det nya kapacitetsma?let med syfte att ge fo?rslag pa? en mer effektiv monteringsprocess, teknik och layout.

This report deals with an exam report written by Olle Hjalmarsson and Thomas Likar, students at Högskolan i Halmstad. The project was carried out for Haldex Traction AB in Landskrona whose business consist of manufacturing automatic all wheel drive systems (AWD-system). These systems consist of a plate clutch which activates all four wheels of a 4-wheel driven vehicle. An important component in these clutches is the accumulator which basically consists of a piston under the load of a spring which creates an oil pressure with the help of an electric motor used for actuating the clutch.At Haldex difficulties has been experienced regarding the assembly of the accumulator parts due to the small tolerances between the piston and the hole of the accumulator in the cast aluminium housing. Attempts have been made to assemble the parts in existing robot cells.

TrÄdlösa sensornÀt (eng. Wireless Sensor Networks, WSN) Àr ett snabbt vÀxande teknikomrÄde med mÄnga applikationer. Ett typiskt WSN bestÄr av en mÀngd smÄ billiga och energisnÄla enheter, sÄ kallade sensornoder, som mÀter nÄgon miljöparameter och via radio skickar ett datapaket med uppmÀtt vÀrde till en basstation som ofta Àr kopplad till en PC. Informationen kan dÀrefter analyseras eller redovisas grafiskt för anvÀndaren. SensornÀtverkets storlek kan variera frÄn nÄgra fÄ noder pÄ en liten yta till nÀtverk med tusentals noder som tÀcker flera kvadratkilometer stora omrÄden.

Övervikt och fetma ökar i vĂ€rlden och Sverige vilket medför en ökad sjukdomsrisk.Överviktiga personer upplever att de inte passar in och stigmatiseras av samhĂ€llet dĂ€rhĂ€lso- och sjukvĂ„rden ocksĂ„ rĂ€knas in. I tidigare forskning har svĂ„righeter kring attvĂ„rda överviktiga prehospitalt beskrivits. Relaterat till den ökande förekomsten avövervikt och fetma och svĂ„righeten att vĂ„rda personer med övervikt eller fetma Ă€r det avintresse att undersöka hur ambulanspersonal upplever det att vĂ„rda dessa patienter.Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonals upplevelse av att vĂ„rdapersoner med övervikt eller fetma. Data insamlades frĂ„n ambulanspersonal viaintervjuer dĂ€r data sedan analyserades med en induktiv kvalitativ analysmetod. Detframkom i resultatet att informanterna upplevde att mötet vĂ€cker tankar om situationensom den överviktiga personen befinner sig i samt att de konfronteras med sina egna ochandras fördomar om övervikt och fetma.

SkellefteÄ Kraft erbjuder sÄvÀl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen Àr relativt konstant ökar antalet anslutna till SkellefteÄ Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger Àven kundernas förvÀntningar pÄ vad bredbandet kan erbjuda. Det som för nÄgra Är sedan ansÄgs vara en omöjlighet Àr idag verklighet och vi anvÀnder Internet i allt större utstrÀckning i vÄrt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förvÀntningar krÀvs att SkellefteÄ Kraft underhÄller sitt bredbandsnÀt och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Salmonella Àr en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos mÀnniska och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella Àr i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till mÀnniskor samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen pÄ salmonellos hos katt varierar stort, frÄn gastroenterit med symtom som feber, krÀkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fÄglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. DÄ prevalensen bland katter varierar beroende pÄ undersökning krÀvs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar pÄ omstÀndigheter som starkt tyder pÄ att en zoonotisk potential föreligger. Fall dÀr Salmonella-smitta har gÄtt frÄn katt till mÀnniska redovisas ocksÄ.

Denna rapport behandlar examensarbetet ?kompletterande design till befintlig lekplats?. Det Àr den avslutande delen pÄ högskoleingenjörsprogrammet Industriell design och har utförts vid Institutionen för arbetsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet under höstterminen 2008. Uppgiften har varit att ge förslag till förÀndringar som kan göras vid en befintlig lekplats pÄ Skurholmens förskola i LuleÄ. Under arbetet har hÀnsyn tagits till barns ergonomi och sÀkerhet.

Detta examensarbete har utförts pÄ Saab Automobile AB i SödertÀlje pÄ gruppen förfunktion och prestanda. Arbetet har bestÄtt i att specificera, bygga och verifiera enmobil mÀtutrustning (hÄrd- och mjukvara) som baserat pÄ vevaxelnsvarvtalsvariationer relativt motorblocket, bland annat skall ge vÀrden pÄförbrÀnningsstabilitet, momentant resulterande moment samt momentant ochmedelvÀrdesbildat (IMEP - Indicated Mean Effective Pressure) cylindertryck.Utrustningen Àr tÀnkt anvÀndas vid provning och utvÀrdering av bilarnas motorer ifÀlt. Den stora fördelen med verktyget Àr att det kan möjliggöra upptÀckten aveventuella fel och problem som inte uppstÄr i provcell utan enbart vid körning pÄ vÀg.En annan fördel med verktyget Àr att enklare mÀtningar som för tillfÀllet krÀverkostsam och tidskrÀvande körning i provcell, kan utföras med en relativt billigutrustning som Àr snabb och enkel att rigga samt endast krÀver en person förmÀtning/utvÀrdering.Det slutgiltiga mÄlet med utrustningen Àr att den skall fungera pÄ alla mÀrken ochtyper av motorer samt kunna ge vÀrden pÄ bland annat förbrÀnningsstabilitet, IMEPoch cylinderindelat arbetstillskott med acceptabel noggrannhet.Den första versionen av mÀtutrustningen, resultatet av detta examensarbete, bestÄr avhÄrd- och mjukvara som med hjÀlp av tvÄ stycken högupplösta pulsgivare verkande pÄsvÀnghjulets kuggkrans, samlar in och utvÀrderar mÀtvÀrden pÄ vevaxelnshastighetsvariationer för en rak fyrcylindrig motor. Eftersom relevanta delar (hÄrdvaraoch utvÀrderingsprogram) bygger pÄ inom Saab kÀnd teknik, finns det godamöjligheter att fortlöpande anpassa samt utveckla utrustningen internt inom Saab..

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i Ärskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer frÄn tvÄ olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjÀlp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i tvÄ olika kategorier, problem eller rutinuppgift.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt i lÀrares respektive skollednings syn pÄ implementering av digital teknik i undervisningen pÄ en mindre F?6-skola. Genom enkÀter till samtliga lÀrare pÄ skolan samt intervjuer med fyra lÀrare och rektor pÄ skolan undersöktes hur de ser pÄ syftet med implementeringen och hur de anvÀnder den utrustning de har tillgÄng till. De tillfrÄgades Àven om hur de ser pÄ resultatet och vad de kan ange som framgÄngsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att anvÀnda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Studie- och yrkesvÀgledarens arbete i grundskolan pÄverkas av ramfaktorer som anstÀllningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvÀgledare, teknisk utrustning och styrdokument som begrÀnsar vÀgledningsinsatser. NÀr ramfaktorer inte Àr anpassade för att ge utrymme för vÀgledningsprocesser blir vÀgledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i Ärskurs nio. VÄr studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer pÄverkar studie- och yrkesvÀgledarens arbete i grundskolan och hur vÀgledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjÀlpa eleverna att göra vÀl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svÄrt i vÀgledningssamtal inför gymnasievalet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika grundskolor. Resultatet visar att ramfaktorer inte Àr anpassade för att ge möjlighet till vÀgledning som ska stödja elevers gymnasieval. PÄ grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anstÀllningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvÀgledare ansvarar för i samband med vÀgledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvÀgledare inte erbjuder vÀgledningssamtal förrÀn eleverna nÄr Ärskurs nio. Resultatet visar Àven att vÀgledningssamtalens innehÄll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvÀgledaren diskuterar olika valmöjligheter.