Det Àr lÀtt att tro att det Àr problemfritt, ja till och med populÀrt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det Àr inte sant. För trots att mycket har hÀnt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste Ären sÄ krÀnks och diskrimineras fortfarande mÄnga pÄ sina arbetsplatser, Àven inom polisen. Vi vet ocksÄ att vissa grupper Àr mer utsatta Àn andra. Orsakerna till diskriminering och utestÀngning Àr i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för.

FlertrÀdshantering har sedan lÀnge frÀmst förekommit i gallringar och vid skörd av biobrÀnslesortiment. PÄ senare Är har svenska och kanadensiska forskare Àven gjort tidsstudier pÄ tekniken i slutavverkningar dÀr resultaten visar pÄ en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken anvÀnts i slutavverkningar under ett par Ärs tid men kunskap om vilken typ av skog den bör anvÀndas i och potentialen Àr okÀnd. Syftet med denna studie var att kvantifiera potentialen för flertrÀdshantering i slutavverkning inom Holmen Skog och beskriva de skogliga förutsÀttningarna. Det gjordes Àven en skattning av produktivitetsökningen och en maskinkostnadskalkyl för flertrÀdshanteringens effekter pÄ skördarens drivningskostnad. Studien utfördes enligt följande: Stamnotor extraherades frÄn slutavverkade trakter dÀr flertrÀdshantering anvÀndes.

Detta examensarbete har utförts pÄ Saab Training Systems (STS) AB i Huskvarna. Arbetet handlar om metodik och utrustning för mÀtning av ström och energiförbrukning pÄ Saabs batteridrivna apparater, nÀmligen SAT och SAAD.Nuvarande mÀtutrustning klarar inte av de tekniska kraven som STS stÀller. DÀrför behövs det ett instrument eller en metod som generellt kan mÀta energiförbrukningen pÄ Saabs batteridrivna enheter. Problemet Àr att strömmen till apparaterna varierar kraftigt frÄn nÄgra mikroampere till flera hundra milliampere i en vÀldigt kort tidsperiod.Arbetet har genomförts som en teoretisk utredning men innehÄller ocksÄ praktiska mÀtningar pÄ Saabs SAT och SAAD för att undersöka vilka svÄrigheter som kan uppstÄ vid mÀtning. Dessutom har tvÄ förslag pÄ lösningar presenterats.

StyrketrÀning av vaderna för en förbÀttrad balans kan komma att ha betydelse inom flera olika arenor, exempelvis vid rehabilitering av nedsatt balans och för trÀning av moment som krÀver en förbÀttrad balans. TrÀningen kan utföras med eller utan utrustning och tillgÀngligheten Àr stor. Syfte: Syftet med studien var att granska de vetenskapliga studier som finns gÀllande hur styrketrÀning av vaderna kan pÄverka balansen och vilket stöd som finns för detta. Metod: Efter en sökning kvarstod 8 interventioner som granskades och poÀngbedömdes via PEDros evidensskala och senare ocksÄ via SBU:s gradering av evidensstyrka. Resultat: Flertalet studier genomförde inte sina styrketrÀningsinterventioner med specifikt fokus pÄ styrketrÀning av vaderna för ökad balans utan mer för att bibehÄlla funktionen vid uteblivet stimuli.

JÀrn och Metall Àr en liten aktör inom hissbranschen och vill etablera sig som leverantör av reservdelar och utrustning till modernisering av hissar. DÀrför vill företaget bredda sitt utbud av produkter, för att i större utstrÀckning kunna erbjuda helhetslösningar för modernisering. I nulÀget ingÄr inte ett dörrlÄs i produktutbudet. DÀrför bestÀmde sig JÀrn och Metall att utveckla ett nytt dörrlÄs till hissar nÀr deras största kund Kone AB visade intresse för detta. Uppdraget att ta fram ett dörrlÄs föranledde examensarbetet i rapporten.

Att förmedla omvÄrdnad till patienter och deras nÀrstÄende Àr intensivvÄrdssjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift. Syftet med denna intervjustudie var att belysa vilka faktorer som befrÀmjade och vilka som hindrade möjligheten att förmedla god omvÄrdnad. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. De kategorier som framkom var: relationens betydelse, organisationens betydelse, vÄrdmiljöns betydelse och kunskapens betydelse. Var kategori har subkategorier som ytterliggare belyser varje omrÄde för sig.

Den allmĂ€nna uppfattningen i Sverige Ă€r och har varit att Försvarsmakten inte fĂ„r ge stöd till polisen som kan innebĂ€ra att militĂ€r trupp utövar tvĂ„ng eller vĂ„ld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrĂ„n ÅdalshĂ€ndelsen, nĂ€r militĂ€r trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika mĂ„nga. Vilka direkta konsekvenser följde av hĂ€ndelsen i Ådalen? Hade militĂ€ren rĂ€tt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste Ă„rhundradet? Hur stor Ă€r kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militĂ€ra och polisiĂ€ra samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ?GĂ€llande lagar och förordningar? framgĂ„r vad som styr militĂ€rt stöd till polisen idag. I dagslĂ€get Ă€r det endast vid terroristbekĂ€mpning Försvarsmakten fĂ„r ge stöd Ă„t polisen som kan innebĂ€ra tvĂ„ng eller vĂ„ld.

SAMMANFATTNINGLÀndryggsbesvÀr Àr generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhÀllsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för lÀndryggsbesvÀr beskrivs vara flerdimensionella, dÀr nÀmns frÀmst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser Àr en yrkesgrupp dÀr arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det Àr polisers arbetssituation dÄligt utforskad. Syftet med studien Àr att kartlÀgga upplevt hÀlsotillstÄnd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus pÄ lÀndryggsbesvÀr, som underlag för preventiva ÄtgÀrder.

DNA-spÄr har idag stor vikt i de flesta sorters brottsutredningar och kan i mÄnga fall vara helt avgörande för utgÄngen i ett brottmÄl. I Sverige Àr det Biologienheten pÄ Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som gör de flesta spÄrsökningar och spÄrsÀkringar av material tagna frÄn brottsplatser. Materialen som kommer in till SKL:s Biologienhet mÄste hanteras med stor försiktighet, eftersom dagens analysmetoder för DNA Àr otroligt kÀnsliga. Ett spÄr kan lÀtt bli kontaminerat med irrelevant DNA frÄn personer, lokaler, utrustning och andra material, och en kontamination kan leda till högst oönskade effekter.För att kunna övervaka bakgrundsnivÄer av DNA i laboratorielokalerna för grova brottsutredningar pÄ SKL syftade detta projekt till att utforma ett förslag till rutiner för provtagning och klassificering av provresultat. Genom kontakt med andra lÀnders motsvarighet till SKL och genom diskussioner med flera medarbetare pÄ SKL, togs ett provtagningsprotokoll fram.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation nÀr barnet Àr svÄrt sjukt, olika per­spektiv pÄ döden och döendet, palliativ vÄrd samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svÄrigheter i arbetet med svÄrt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor pÄ­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer sÀrskilt om/nÀr patienten avlider. Sorg Àr en av de mest före­kom­mande kÀnslorna och att ventilera sina kÀnslor kan hjÀlpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gÄ vidare. Det framkommer Àven att sjuksköterskor förutom att hantera tunga kÀnslor Àven mÄste utstÄ etiska konflikter, tidskrÀvande dokumentation och stress i form av personal­brist.

JÀrnvÀgsindustrin har under mÄnga Är varit ett verksamhetsomrÄde dÀr utvecklingen mer ellermindre stÄtt still. I dag har progressen dock Äter börjat röra pÄ sig. TÄgoperatörer runt om ivÀrlden satsar pÄ snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar frÄn sÄvÀl flyg- somvÀgtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom jÀrnvÀgsbranschenbibehÄlla den miljövÀnliga position, i förhÄllande till andra fÀrdmedel, som tÄgtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det dÀrför, i dagslÀget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under mÄnga Är bedrivit projekt för att minska tÄgens förbrukning av elektricitet.DÄ företaget, under gÄngen tid, varit föremÄl för Ätskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas sÄ resultatrikt som ambitionen efterstrÀvat.Avsikten med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla genomförda samt pÄtÀnkta aktiviteter inom omrÄdet för SJs energieffektivisering.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda pÄ om och hur lÀrare i Idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i Äk 1-6.FrÄgestÀllningar som anvÀndes var: Hur talar lÀraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? PÄ vilket sÀtt kan man se att lÀraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser lÀraren vara viktiga förutsÀttningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som anvÀndes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med Ärskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lÀrarna samt eleverna. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med öppna frÄgor dÀr intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetade i Äk 1-6.Resultatet av observationerna var att lÀrarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och pÄminna om rÀtt utrustning.

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Kronisk njursvikt Àr en sjukdom som pÄverkar hela individens liv, bÄde fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap om hur det dagliga livet pÄverkas hos personer som genomgÄr peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vÄrdpersonal och anhöriga; möjligheter och begrÀnsningar i det aktiva livet; förÀndringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rÀdsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en kÀnsla av att vara beroende. Detta kan hÀrröras till att behandlingen Àr essentiell för överlevnaden, livet Àr inte förenligt utan dialys.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor pÄ fyra vÄrdavdelningar (tvÄ ortopediska avdelningar och tvÄ kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvÄrdnadsarbete och jÀmföra sjuksköterskornas upplevelser frÄn de tvÄ olika verksamhetsomrÄdena med varandra.Metod:Detta Àr en jÀmförande, deskriptiv enkÀtstudie av kvantitativ design. EnkÀten innehöll slutna frÄgor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. DÀrtill innehöll enkÀten bakgrundsfrÄgor samt öppna frÄgor. 69 sjuksköterskor mottog enkÀten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sÀmre i jÀmförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.