Bakgrund och problemdiskussion: Affärsstrategier syftar till hur företag skapar värde för kunden och differentierar sig från konkurrenterna på marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krävs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag är inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har länge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning på senare år visat att rollen som controller i kommersiella organisationer är under förändring och att den kan komma att få en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Bakgrund: Eftersom utvecklingen ständigt växer var oftast finansiella mått inte längretillräckliga och företag började söka sig till mer moderna styrmodeller som inkluderar ickefinansiellamått. The Balanced Scorecard (BSC) omfattar både finansiella och icke-finansiellamått. Modellen är i första hand utformad för stora vinstdrivande organisationer, men har fåttökad användning även i offentlig förvaltning. Eftersom offentliga verksamheter oftast harflera olika mål som de strävar efter är de i behov av en mer övergripande styrmodell.Problemformulering: Hur har omstruktureringen påverkat användningen av BSC samt dessutformning, jämfört med tidigare?Syfte: Syftet med denna studie är att visa, beskriva och skapa en förståelse för om och hur detbalanserade styrkortets utformning och användning har ändrats i samband med enomorganisation.Avgränsning: Vi har begränsat oss till Försäkringskassan i Västra Götalands användning avstyrkort.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi i vår studie strävat efter två faktorer som kommer attstärka vår uppsats, det ena är validitet och det andra är reliabilitet.

Forskning kring tillväxten av leasing har idag resulterat i att leasing omfattas av en femtedel av den totala externa finansieringen företag väljer att anskaffa tillgångar på. Ett företags finansieringsmöjligheter sätter prägel på huruvida företag överlever på marknaden idag. Då leasing är ett av de mest attraktiva finansieringsalternativen var det högaktuellt att undersöka vad leasing var samt hur redovisningen skiljer sig åt av leasing mellan företag och länder. Den stora frågan som företag måste ta hänsyn till är om de ska lånefinansiera eller leasa sina tillgångar. Rent teoretiskt är dessa förfaringssätt likartade vad gäller kostnader och betalningsansvar.

År 1992 i Rio de Janeiro genomfördes en konferens om miljö och utveckling. Denna konferens gav ett internationellt erkännande till principen om att all utveckling ska vara hållbar där det vid beslutsfattande ska tas hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer (Regeringen, 2012). Under konferensen i Rio fastställdes även det slutgiltiga begreppet av hållbar utveckling där definitionen är följande; ?Varaktig hållbar utveckling innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att klara sina behov? (Löhman & Steinholtz, 2003). Efter denna konferens har fler genomförts i FN:s regi där fokus varit på hållbarhetsarbete och utifrån detta har begreppet hållbar upphandling vuxit fram.

Inom olika industrigrenar har under ett flertal år ett kvalitetstänkande vuxit fram. För skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare. skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter industrins behov. Denna process är komplex, och för att styra denna använder sig skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhållande till planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara kostnadskrävande.

Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3-regelverken utifrån ett branschperspektiv. De nya k-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnämnden ändrade redovisningsnormgivningen för att bättre passa de internationella normerna. Då k-regelverken blev obligatoriska för räkenskapsår efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta ställning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillämpa under år 2014. Då det föreligger betydande redovisningsmässiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för många företag karaktäriserats av osäkerhet och risk. Företags förmåga att hantera risker och möjligheter som uppstår i samband med osäkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering då det ämnar till att säkra organisationens framtid.Examensarbetet syftar till att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar.

Svenska livsmedelsbutiker slänger idag en stor mängd matavfall varje år. Av detta skulle en betydande del, om hanterats annorlunda, kunnat konsumeras. Detta leder både till stora ekonomiska och miljömässiga förluster i samhället, för att inte nämna den etiska aspekten när fullt konsumtionsduglig mat slängs. För att inga resurser ska utnyttjas i onödan bör all mat som produceras även konsumeras. För den mat som blir matsvinn borde det finnas en alternativ användning för att på så sätt skapa ett mervärde av det som annars går förlorat. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar livsmedelsbutikers beslut i att inte använda sig av åtgärden donera mat till välgörenhet för att minska matsvinnet.

BakgrundI dagsläget finns cirka 42 miljoner migranter utspridda i världen. Många av dessa ställs inför stora svårigheter bland annat på grund av att de saknar tillgång till hälso- och sjukvård samt socialt stöd. Papperslösa migranter är en särskilt utsatt grupp, där psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter har alla människor rätt till vård, men inom Europa skiljer sig lagstiftningen om papperslösas rätt till vård stort mellan de olika länderna. För att förbättra hälsan inom gruppen av migranter behövs information om hälsoläget, vilket är problematiskt ur dokumentation och begreppssynpunkt.

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde eller anskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara i jämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter av värderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrågor är: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft på fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? Värderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering av förvaltningsfastigheter.

ABB AB Composites i Piteå är en lokal affärsenhet inom ABB AB och underleverantör till övriga ABB bolag samt företag utanför ABB. De flesta produkter från Composites är högpresterande komponenter i fiberkompositmaterial och inriktade mot användning inom högspänningsapparater. Produkterna är unika i sina applikationer och egenskaper. Under tidigare år har företaget haft bredare sortiment. För att teknisk utveckling och produktion ska kunna fokuseras på produkter för elektriska högspänningsapplikationer har andra produktgrupper avvecklats.

Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan välja att följa antingen Bokföringsnämndens regelverk eller Redovisningsrådets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna från Bokföringsnämnden kan välja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Redovisningsnormer kan tillåta flera korrekta val och företagen i sin tur måste själva bestämma vilken princip som ska tillämpas. Olika val som företag gör påverkar både resultaträkningen och balansräkningen. Individer har dock en tendens att utgå från egenintresset och strävar efter att välja det val som ger den största nyttan.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.