De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag.Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella.

Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU.

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska säkerhetspolitiska hållningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra världskriget ställdes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hållning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svängrummet som man ville ha.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste åren och är större jämfört medarbetslösheten hos inrikes födda, läget för utrikesfödda kvinnor är särskilt svårt. Att förstå vad somkrävs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler människor är komplext. En liten del kan dock varaatt förstå hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har därför varit att gå närmare in på ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch fråga hur deltagare ser på tiden efter projektet, hur de ser på sin fortsatta etablering påarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar då projektet har som mål attunderlätta kontakten mellan skolan och nyanlända familjer som har barn i skolan.Den här studien har en induktiv ansats eftersom att området är relativt outforskat och det var svårtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Fritidsgårdsverksamheten inom Luleå Kommun kommer genomgå en förändring i samband med att verksamheten återgår till kommunal regi efter ett beslut från 2011. På grund av det kommande förändringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att få svar på hur populära fritidsgårdar är för ungdomar bosatta inom dessa områden och även vilken av de två fritidsgårdarna som är mest besökt. Detta har därför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda på detta undersöktes det även om det finns skillnader beroende på bostadsområde, kön, årskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer påverkade ungdomarnas val i dessa frågor på något sätt. De två bostadsområdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig från varandra i form av andelen utrikes födda, medelålder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgårdens vanligaste besökare är killar, samt att den populäraste fritidsgården är den som är belägen i anslutning till högstadieskolan där dessa ungdomar går. Det är även under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sällan tar del av verksamheten under sin fritid.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin är insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frågeställningar studien byggde på var: vilken innebörd lägger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad är målet/en med integration och när är de uppfyllda? Empirin från dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehållsanalys och med ett abduktivt angreppssätt. Resultaten tolkades sedan med hjälp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM.

Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter.För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram ? ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby.Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes.En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden.FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhälle, år 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner människor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet på vården och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi måste öka vår kunskap för att kunna tillgodose dessa människors behov och uppnå den hälso- och sjukvårdslag som säger att alla människor har rätt till en god vård på lika villkor. Syftet med denna studie var att få ökad förståelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smärta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet används Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjälpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvårdnad.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad.

Östersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de länder som angränsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och på så sätt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att fastställa deras växelkurs har många länder använt sig av olika myntfot såsom till exempel guldmyntfoten där valutans värde bestämdes utifrån värdet på motsvarande mängd guld vilket innebär att växelkurserna var fasta. Utifrån guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft även i andra länder vilket innebär att en vara ska kunna köpas för samma mängd av valutan oavsett om det är inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gånger, både för kort och lång sikt, med fåtalet länder till ett större antal.Denna studie använder sig av teoriernas grundidé och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form håller för Östersjöns handelsområde.

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för flygplatser med en terminal och för flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årspassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för flygplatser med en terminal och för flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årspassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

Uppsatsen är en diakron undersökning av kvällstidningsingresser. In-gressen är den inledande, ofta fetstilta, delen av en tidningsartikel. Mitt syfte har varit att ta reda på om och i så fall hur denna del har förändrats över tiden.Som material har jag använt 80 ingresser från kvällstidningen Expres-sen. 20 ingresser vardera är hämtade från åren 1945, 1965, 1985 och 2005. För att få en spridning har jag tagit hälften av texterna från nöjes-artiklar och hälften från utrikesartiklar.