Identitetskapande fritid
En kvalitativ undersökning av ungdomsgrupper och deras fritid
Fritidsgårdsverksamheten inom Luleå Kommun kommer genomgå en förändring i samband med att verksamheten återgår till kommunal regi efter ett beslut från 2011. På grund av det kommande förändringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att få svar på hur populära fritidsgårdar är för ungdomar bosatta inom dessa områden och även vilken av de två fritidsgårdarna som är mest besökt. Detta har därför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda på detta undersöktes det även om det finns skillnader beroende på bostadsområde, kön, årskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer påverkade ungdomarnas val i dessa frågor på något sätt. De två bostadsområdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig från varandra i form av andelen utrikes födda, medelålder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgårdens vanligaste besökare är killar, samt att den populäraste fritidsgården är den som är belägen i anslutning till högstadieskolan där dessa ungdomar går. Det är även under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sällan tar del av verksamheten under sin fritid. Men resultatet visade även att det var en jämn könsfördelning i årskurs 9 när det gäller fritidsgårdsbesök, detta innebär att det inte handlar enbart om genus utan att även ålder kan spela in. Det blev även tydligt att dessa ungdomar i större uträckning utövar sin fritid i vad som kallas den sunda fritiden, som saknar den institutionaliseringen som finns inom den nyttiga fritiden. Dessa ungdomar utövar sin fritid och sitt identitetssökande i den mer kommersialiserade delen av samhället, detta syns bland annat i deras val av fritidsaktivitet men även på att fritidsgårdsverksamheten inte är en stor del av deras liv utanför skolan. Eftersom att dessa ungdomar befinner sig i en ålder där identitetssökande och identitetsskapande är påtaglig går det att finna förklaringar till skillnader i resultatet i form av gruppbildningar, normer och förväntningar som tillskrivs dessa ungdomar.