I detta arbete undersöker jag frÄgan om hur arbetsgivarnas policy för de anstÀlldas datoranvÀndning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jÀmförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom VÀstra Götaland.Rapporten inleds med en introduktion till privata angelÀgenheter, personlig integritet och kontroll av de anstÀllda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gÀllande policys för datoranvÀndningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp.För att kunna besvara denna frÄga har jag anvÀnt mig av enkÀtundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingÄr i undersökningen.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland Àldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva Àldre individer uppleverhÀlsa, livskvalité, kÀnsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsÀttning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrÄgeformulÀr bidra tillökad förstÄelse för individens upplevda hÀlsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. UtifrÄn kvantitativ ansats anvÀndesKASAM-livsfrÄgeformulÀr med 29 frÄgor uppdelat utifrÄn treomrÄdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehÄllsanalys.

Skallskador Àr en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvÄrd. HjÀrnskakning Àr den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger pÄ material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför Älder som hade nedsatt arbetsförmÄga under det första Äret efter hjÀrnskakning. Skillnader mellan kön, Äldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats.

Ett stort antal barn i Sverige fÄr under sin barndom uppleva vÄld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som vÀxer upp i Sverige berÀknas en femtedel vÀxa upp i en familj dÀr minst en av vÄrdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som RÀdda barnen har gjort visar pÄ att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att vÀxa upp i familjer dÀr missbruk och vÄld förekommer. Det empiriska materialet bestÄr av tre sjÀlvbiografier:Kriget Àr slut, NÀr kalla nÀtter plÄgar mig med minnen av minnen av hur det var samt KÀrleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Rörelsemönster och habitatanvÀndning hos ormar Àr ett omrÄde dÀr relativt lite forskning har gjorts trots tecken pÄ minskande populationer pÄ flera platser i vÀrlden. Snoken (Natrix natrix) Àr en vanligt förekommande orm i Sverige som tycks vara pÄ nedgÄng, troligen pÄ grund av en sÀmre tillgÄng pÄ ÀgglÀggningsplatser. Vanliga ÀgglÀggningsplatser i Sverige utgörs av gödselstackar och komposter vilka ger den stabila temperatur som Àggen behöver. Dessa har dock blivit bÄde fÀrre och mer svÄrtillgÀngliga under det senaste Ärhundradet. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka vilka ÀgglÀggningsplatser som anvÀnds i ett omrÄde dÀr gödselstackar saknas och hur anpassningsbara snokhonor Àr till nya omrÄden.

Uppsatsen byggde pÄ en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin Àr insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frÄgestÀllningar studien byggde pÄ var: vilken innebörd lÀgger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad Àr mÄlet/en med integration och nÀr Àr de uppfyllda? Empirin frÄn dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehÄllsanalys och med ett abduktivt angreppssÀtt. Resultaten tolkades sedan med hjÀlp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att ÄterintrÀda i samhÀllsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller pÄ institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, frÄn inspÀrrning/inskrivning pÄ totala institutioner till det vakuum som uppstÄr nÀr de blivit frislÀppta eller utskrivna, och vad de dÀrefter har för möjligheter att förÀndra sin identitet och bli en del av samhÀllsgemenskapen. Vi har inriktat oss pÄ en verksamhet, som fÄngar upp personer i ett mellanlÀge, efter inspÀrrning men före samhÀllsintegrering. Verksamheten har till skillnad frÄn statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvÄrden och den svenska narkotikapolitiken.

Kyrkovalet har fĂ„tt en mycket stor uppmĂ€rksamhet pĂ„ grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske frĂ€mst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmĂ€rksamheten beror pĂ„ Sverigedemokraternas hĂ„rt kritiserade ideologiska stĂ„ndpunkter, som antas vara intoleranta och frĂ€mlingsfientliga. Av dessa skĂ€l Ă€r det av allmĂ€nt intresse att studera deras kyrkopolitiska stĂ„ndpunkter.För att fĂ„ perspektiv pĂ„ Sverigedemokraternas stĂ„ndpunkter har jag jĂ€mfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.Strukturen i arbetet bestĂ„r av Ă„tta olika omrĂ„den, som jag skapat utifrĂ„n tvĂ„ av Sverigedemokraternas valprogram ? ett nationellt och ett regionalt för GĂ€vle, Sandviken och Älvkarleby.Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta pĂ„ nationalistiska tankar, motstĂ„nd till andra religioner Ă€n den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska vĂ€rderingar. Ett ökat missionerande till förmĂ„n för det kristna budskapet Ă€r ocksĂ„ önskvĂ€rt, inrikes sĂ„vĂ€l som utrikes.En slutsats som jag dragit frĂ„n undersökningen Ă€r att centerpartiet, generellt sett, ligger lĂ„ngt ifrĂ„n Sverigedemokraternas vĂ€rderingar inom nĂ€stan samtliga omrĂ„den.FiSK har genomgripande en mer tolerant syn Ă€n Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.Frimodig kyrka stĂ„r nĂ€rmare Sverigedemokraterna Ă€n de tvĂ„ övriga, vilket inte betyder att deras Ă„sikter Ă€r helt överensstĂ€mmande.

SammanfattningÄldre individer har ofta flera olika hĂ€lsoproblem. Urininkontinens Ă€r ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vĂ„rdpersonal eller negligeras. MĂ„nga Ă€ldre söker inte vĂ„rd för sin inkontinens dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att prata om problemet. De Ă€ldre tycker ofta att problemet Ă€r genant.

Semester Àr en tid som Àr avsatt för ÄterhÀmtning och det Àr viktigt att individer fÄr denna ÄterhÀmtning under sin semester. Syftet med denna rapport Àr att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill Àven studera vilkafaktorer i arbetet som pÄverkar varaktigheten och om dessa i sÄ fall Àr tÀnkbara att förÀndra sÄ att de positiva effekterna varar lÀngre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom Ättakvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner pÄ tvÄ skilda företag i VÀxjö. Resultatet frÄn det empiriska materialet visar att semester Àr en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och Äterfinna kreativiteten och energin pÄ arbetet igen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus pÄ individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har frÀmst fokuserat pÄ heterosexuella kvinnor samt frÄgor som handlar om val kontra omstÀndigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har Àven kommit att handla om köns- samt rÄdande samhÀllsnormer. Forskning inom omrÄdet Àr till största del internationell och det finns endast ett fÄtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vÄr studie, dÀr samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frÄgestÀllningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehÄlla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter frÄn offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn pÄ vad en policy Àr och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekrÀftade att policyn Àr ett normativt dokument som anvÀnds som mall. Resultatet visade Àven att en policy Àr ett levande dokument som krÀver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det Àr..

SAMMANFATTNINGTitel:Professioners utveckling och pÄverkan - Standarders pÄverkan pÄ individens beteendeoch pÄ verksamhetsstyrningenNivÄ:D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Afram Hanouch och Emelie ForsmarkHandledare:Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum:2014 ? augustiBakgrund:Professioner Àr nÄgot som alltid varit nÀrvarande och det dyker stÀndigt upp nyayrken som leder till professioner. DÄ samhÀllet idag prÀglas av ett expert- ochkunskapssamhÀlle. DÀr syftet med en profession bland annat Àr att skapa sjÀlvstyrda individersom Àr experter pÄ sitt omrÄde. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för attuppnÄ dess syfte Àr nÄgot som forskare inte Àr överens om.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.