Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur pÄverkade livskvalitet hos Àldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle fÄ vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan Ären 2000 - 2010 och skrivna pÄ engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) frÀmjade sociala interaktioner mellan Àldre individer, lindrade kÀnslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande pÄ kontor dÀr arbetet innebÀr att de dagligen anvÀnde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjÀlp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet frÄn studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av IKT Àn respondenter som inte upplever höga krav och lÄg kontroll nÀr de anvÀnder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anstÀlldas kÀnsla av delaktighet och möjlighet till att styra över anvÀndningen samt inlÀrning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid anvÀndning av IKT skulle vara av intresse..

PĂ„ en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillvĂ€xt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader pĂ„ marknaden, det vill sĂ€ga marknaden Ă€r inte perfekt. Med tillgĂ„ng till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag pĂ„ Stockholmsbörsen Ă€r studiens syfte att finna klientel i form av Ă„lders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte Ă€r likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och lĂ„ginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lĂ€mnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Gruppen Àldre kommer att öka i antal och dÄ smÀrta ökar med Älder kommer fler individer att ha ont. Fler Àldre med smÀrta stÀller större krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de Àldres upplevelser av smÀrta inte alltid stÀmmer överens samt att det finns brister i smÀrtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smÀrtdokumentation hos en grupp Àldre i sÀrskilt boende eller med hemsjukvÄrd. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

HögkÀnslighet, eller sÄ kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag dÀr individen bearbetar sensorisk information pÄ ett djupare och starkare sÀtt Àn personer som inte Àr högkÀnsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjÀlp av sjÀlvskattningsformulÀret ?the Highly Sensitive Person Scale? (HSP), undersöka högkÀnslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och sjÀlvreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt vÀlbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkÀt och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som Àr mer högkÀnsliga vÀrderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig sjÀlva, Àn mindre högkÀnsliga personer.

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

Abstrakt Att arbeta Àr nÄgonting som ger individer en inkomst, sociala kontakter, möjligheter till personlig utveckling och struktur i vardagen. Eftersom alla individer Àr olika sÄ kommer de att reagera olika pÄ olika situationer. Att förlora sitt arbete Àr att förlora en del av den dagliga kontakten med omvÀrlden och detta kan komma att pÄverka mÀnniskors liv radikalt. Ett besked om uppsÀgning kan, enligt tidigare forskning, liknas vid en kris som den uppsagda kommer att gÄ igenom dÀr den uppsagda inom en viss tids ram kommer att genomgÄ en rad olika faser dÀr individen tar in, bearbetar och till sist hittar en ny vardag och en ny tillvaro för sig sjÀlv. Det rÄder rikligt med information om hur den uppsagda individen reagerar pÄ ett besked om uppsÀgning, dock inte lika mycket information finns att lÀsa om hur personen som ger beskedet reagerar pÄ att ge besked om uppsÀgning.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande pÄ kontor dÀr arbetet innebÀr att de dagligen anvÀnde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjÀlp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet frÄn studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av IKT Àn respondenter som inte upplever höga krav och lÄg kontroll nÀr de anvÀnder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anstÀlldas kÀnsla av delaktighet och möjlighet till att styra över anvÀndningen samt inlÀrning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid anvÀndning av IKT skulle vara av intresse..

Title: Argument in favour of and against private health care ? A scenario for a future health care with a possibly new Government Authors: Jessica Andersson, Nina Gunnarsson Supervisor: Thomas Danborg Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor?s thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: To describe the problem with privatizing of the health care by analyse the arguments in favour of and against private health care and describe a scenario about a future health care with a possibly new Government. Method: Qualitative Grounded theory method, categorizing secondary facts in order to get the complete picture. Results: The market for private health care will increase by a possibly new Government.

Bakgrund: Konsumtion Àr en stor del av vÄra liv och stora delar av denna baseras inte pÄ funktionella vÀrden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka vÀrderingar och utifrÄn dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sÀtt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan hÀrstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens ÄterförsÀljare Äterfinns tvÄ kundgrupper, dÀr den ena bestÄr av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn relationen mellan kundgrupperna ÄskÄdliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och ÄterförsÀljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas pÄ nio kvalitativa intervjuer av ÄterförsÀljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Bakgrund: I dagslÀget lever cirka 33 miljoner individer med HIV-infektion i vÀrlden, och hÀr i Sverige blir detta en allt större patientgrupp. HIV Àr en kronisk sjukdom och att drabbas innebÀr ofta en stor kris för patienten och de behöver sÄledes stort stöd och förstÄelse frÄn sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att beskriva HIV och AIDS-patienters upplevelser av vÄrdrelationer. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som efter analys ledde fram till tvÄ huvudkategorier. Resultat: De tvÄ huvudkategorierna var Lidande och Den goda vÄrdrelationen med tillhörande underkategorier.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

I denna uppsats behandlas Àmnet uppvÀrmda parkbÀnkar i offentlig miljö sett ur landskapsarkitektens perspektiv. Jag ville ta reda pÄ vilken betydelse uppvÀrmda parkbÀnkar har för gestaltningen av det offentliga rummet samt tillgÀngligheten till detsamma. Min tes var att uppvÀrmda bÀnkar kan medverka till en hÄllbar stadsutveckling och syftet var att lyfta fram detta. BÄde för- och nackdelar diskuteras liksom vilka svÄrigheter för implementering av idén som föreligger mot bakgrund av aktuella miljöfrÄgor samt Sveriges stadsutvecklingshistoria. Uppsatsen utgör ett unikt forskningsmaterial och kan dÀrmed anvÀndas som referens nÀr man diskuterar möjligheten att installera varma parkbÀnkar inom bÄde privat och offentlig sektor.