Syftet var att kartlÀgga arbetstillfredsstÀllelsen hos chefer i svensk Àldreomsorg samt undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstÀckande webbenkÀtundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade bÄde kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar pÄ en förhÄllandevis hög arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse.

Uppsatsen har som utgÄng att besvara de grundlÀggande frÄgor som vi stÀller oss; (1) kan det vara sÄ att individer som startar företag uppfattar risk annorlunda Àn individer som inte vÀljer att starta företag? (2) StÀmmer den spridda uppfattningen om att entreprenörer Àr mer riskbenÀgna Àn andra? (3) Vilka faktorer kan förklara skillnader i riskbenÀgenhet och riskuppfattning? UtifrÄn dessa frÄgor gÄr vi igenom och beskriver forskning inom omrÄdet och skapar hypoteser som vi sedan empiriskt prövar. UtifrÄn resultaten som vÄr undersökning genererat tyder vissa svar pÄ att entreprenörer som grupp pÄvisar liknande personlighetsdrag, samt att de har en annorlunda riskuppfattning jÀmfört med icke-entreprenörer, vilket kan ses som skillnader i dessa personers undermedvetna (cognitive bias) som vi antog. Men eftersom vÄr studie behandlade ett relativt litet urval, rekommenderar vi dÀrför att vidare studier och forskning kring detta Àmne bör genomfras för att ge en vidare inblick i detta Àmne som kan underlÀtta för entreprenörer och framtida investerare..

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsstÀllda, nÄgot som inte har fÄtt vetenskapligt stöd. Syftet med den hÀr tvÀrsnittsstudien var att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader i livskvalitet och livstillfredsstÀllelse mellan frivilligt barnlösa personer och förÀldrar i den svenska populationen. ForskningsfrÄgan undersöktes med en enkÀt som bestod av sjÀlvskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 Àr frivilligt barnlösa individer och 76 Àr förÀldrar. Studien visade att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende pÄ livskvalitet och livstillfredsstÀllelse.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som gÄtt individintegrerat har upplevt sin skolsituation. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker Àven hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. FrÄgestÀllningar: ? Hur upplever eleverna sjÀlva individintegreringen jÀmfört med placeringen i sÀrskolan? ? Hur upplever lÀrare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt lÀroplanen för den obligatoriska sÀrskolan.

Stress Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen inom mÄnga domÀner dÀr individer pÄ olika vis drabbas. Högskolestuderande Àr en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien lÄg fem frÄgestÀllningar.

Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Fokus i denna antologi kommer att ligga pĂ„ individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt pĂ„ grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. VĂ„ra gemensamma teoretiska utgĂ„ngspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

Den hÀr uppsatsen undersöker utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet Àr att försöka förstÄ hur denna kan hjÀlpa individer att komma bort frÄn kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni fÄ ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fÄtt fram visade att KRIS fungerar pÄ sÄ sÀtt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att vÄga lÀmna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen frÄn att ta steget mot en ny osÀker identitet ute i samhÀllet.

FrÄn och med Är 2008 Àr sjukförsÀkringen tidsbegrÀnsad och den försÀkrades arbetsförmÄga bedöms gentemot successivt hÄrdare krav vid fasta tidsgrÀnser inom ramen för den sÄ kallade rehabiliteringskedjan. I den hÀr uppsatsen utreds ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv de rÀttsregler som leder till att individer fÄr lÀmna sjukförsÀkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter frÄn förarbeten stÀlls mot uppgifter frÄn doktrinen. Arbetslinjens inverkan pÄ sjukförsÀkringens utformning undersöks. De insatser som sÀtts in av de bÄda myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lÀmnat sjukförsÀkringen redogörs för.

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.