Uppsatsens bakgrund Àr att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av Àldreomsorgen i allmÀnhet och privatisering av Àldreboenden i synnerhet. UtifrÄn det vÀcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jÀmförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Informanterna bestod av Ätta chefer: Fyra frÄn den privata sektorn och fyra frÄn den kommunala sektorn.

Denna uppsats behandlar Àmnet facket och individualisering. Den specifika frÄgestÀllningen Àr: hur pÄverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem Àr den ökade tron pÄ individens betydelse. För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter pÄ fackföreningsrörelsen har sex företrÀdare för olika fackföreningar intervjuats. UtifrÄn teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen pÄverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet Àr indelat i fem olika teman med rubrikerna, sjÀlvstÀndiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrÄgasÀttande attityd, en generationsfrÄga och slutligen temat flexibilitet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur individer med muslimsk tro ser pÄ sin egen livssituation i det svenska samhÀllet, utifrÄn religionsutövning, familj, synen pÄ heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förstÄelse för informanternas situation i det svenska samhÀllet. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som Àr aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. DÄ studien Àmnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.

VÄld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella lÀggningen eller könet pÄindividerna. I och med det heteronormativa synsÀttet som styr samhÀllet uppmÀrksammas intevÄldsutsatta individer i samkönade relationer tillrÀckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den hÀr fördjupandelitteraturstudien var att sammanstÀlla forskning gÀllande vÄldsutsatta i samkönader relationer,med fokus pÄ samhÀllets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsÄtgÀrder.Resultatet presenterades i en tabell som lÄg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades Àven i löpande text under tre kategorier, vÄldsutsatt isamkönade relationer, vÄldet och samhÀllet, och forskning kring vÄldet. VÄld i nÀra relationerförekommer i lika stor utstrÀckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

Denna studie handlar om vÀgledning ur ett etniskt perspektiv. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den sökande ser pÄ vÀgledningen samt hur den sökande anser sig bli bemött och förstÄdd av vÀgledaren. Vi vill ocksÄ undersöka hur vÀgledningen utförs med individer som har en utlÀndsk bakgrund pÄ ett LÀrcenter i södra Sverige. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: Hur utförs vÀgledning med individer som har en utlÀndsk bakgrund? Vad Àr den vÀgledningssökandes respektive vÀgledarens uppfattning av vÀgledningen i ett etniskt perspektiv? I vÄrt arbete har vi gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har videoinspelat fyra vÀgledningssamtal.

Syftet var att kartlÀgga arbetstillfredsstÀllelsen hos chefer i svensk Àldreomsorg samt undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstÀckande webbenkÀtundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade bÄde kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar pÄ en förhÄllandevis hög arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse. En högre grad av arbetstillfredsstÀllelse kunde utlÀsas bland cheferna inom den privata sektorn.

Tillhörighet och att fÄ vara en del av ett socialt sammanhang Àr nödvÀndigt för oss mÀnniskor. Social exkludering utgör ett hot mot individens vÀlbefinnande och har visats pÄverka individens beteende och Äsikter. Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor Àr mer intoleranta mot personer de inte kÀnner tillhörighet med, om social exkludering leder till en Ànnu mer intolerant hÄllning samt om individens behov av tillhörighet pÄverkar hur de mÄr vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hÀlften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade pÄ enkÀter om hur de mÄdde, ÄsiktsfrÄgor och deras behov av tillhörighet.

VÄrt samhÀlle idag prÀglas av ett ökat flöde av varor, tjÀnster och information och avstÄndet till vÀrlden runt omkring oss krymper. För organisationer innebÀr detta att kravet pÄ effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgÄng. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta pÄ vilka krav och förvÀntningar kommande arbetsgivare har pÄ oss kommunikatörer som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ funderat pÄ vilka arbetsgivare som bÀst kommer att kunna möta vÄr strÀvan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pÄgÄr har vi uppmÀrksammat att mÄnga ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva Àn organisationer inom den offentliga.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanstÀlldas uppfattning om klÀdsel och utseende i förhÄllande till maskulinitet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som pÄverkar mÀns syn pÄ utseende och klÀdsel i arbetet och privat. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt manliga handelsanstÀlldas syn pÄ manlighet Àr relaterat till deras synsÀtt pÄ utseende och klÀdsel. Forskningen kring klÀdsel och utseende Àr omfattande, men den forskningen behandlar Àmnet frÀmst ur ett kvinnligt perspektiv, dÀri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta Àmne intressant att studera.Arbetet vilar pÄ teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanstÀllda kom vi fram till att klÀdseln och utseendet inom arbetet, men Àven privat Àr av stor betydelse för synen pÄ maskulinitet och manlighet.

I den hÀr studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i sÀrskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkÀtstudie dÀr vi tagit upp frÄgestÀllningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lÀrande. EnkÀten hade bÄde slutna frÄgor med fasta svarsalternativ och öppna frÄgor dÀr eleven skrev fritt. Analysen av enkÀten har skett bÄde kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv pÄ stigma och stÀmplingsteori.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur Generation Y:s attityd och vÀrderingar förhÄller sig mot det ledarskap som bör tillÀmpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, sÄledes har studien baserats pÄ det empiriska material som insamlats frÄn de fyra individuella intervjuerna och vÄr fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska sÄvÀl som det teoretiska materialet har sammanstÀllts i sitt respektive kapitel och dÀrefter analyserats med utgÄngspunkt ur vÄra frÄgestÀllningar. Slutsatser: De senaste Ären har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y stÀllt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. VÄrt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

SamhÀllets behov av arbetsföra individer har medfört att det Àr viktigt att fÄ mÀnniskor som Àr sjukskrivna Äter i arbete. Arbetsgivarna Àr de som har rehabiliteringsansvar för sina anstÀllda och för att lyckas med denna rehabilitering Àr det viktigt för arbetsgivarna att veta vad som frÀmjar individers motivation och framgÄng i rehabiliteringsarbetet. Syftet med denna undersökning var att studera individers upplevelse av deltagande i LuleÄ kommuns rehabiliteringsÄtgÀrd Ormberget ? en ?Arena för hÀlsa?. FrÄgestÀllningarna som skulle besvaras var hur deltagandet i ÄtgÀrden pÄverkade individernas uppfattning om den egna förmÄgan och hur de upplevde sambandet mellan ÄtgÀrden och det egna arbetet.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.