Vad ledningen gör för att öka vÄrdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primÀrvÄrd i Karlskronas nÀromrÄde..

Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

3Det hĂ€r examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstĂ„r nĂ€r offentliga ytor Ă€r i privat Ă€go och dĂ€r intentionen med platsen Ă€r att stĂ€rka ett varumĂ€rke. Ämnet, som Ă€r mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat Ă€gare eller donator och som Ă€r tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten likt en offentlig yta. Exemplen hĂ€mtas frĂ„n artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar Ă€ven till raffinera nomenklaturen kring Ă€mnet och i och med detta lĂ€ggs grunden för definitionen av ett brandspace. UtifrĂ„n de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatĂ€gda offentliga ytor utifrĂ„n ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

VÄrt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det Àr att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar pÄ ett boende i en mindre kommun. Vidare pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna pÄverkades kÀnslomÀssigt, sÄvÀl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville Àven visa pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna hanterade att de pÄverkades av sitt arbete..

Syfte: Att göra en diskursanalys av tvÄ olika bloggar (politikerblogg respektive ?kÀndis?blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstÄr i bloggen mellan lÀsarna och Àven bloggaren sjÀlv. Jag vill komma fram till vilka slags Äsikter som förs fram i diskussionen och om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt bloggaren Àr delaktig i diskussionen i kommentarsfÀltet.Teori: Studiens frÀmsta teoretiska utgÄngspunkt har varit den offentliga sfÀren. Metod: I studien har diskursanalys anvÀnts som metod med tyngdpunkt pÄ Faircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebÀr att personens Äsikter Àr offentliga, att grÀnserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren Àn hos kommentatorerna samt att grÀnserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende pÄ vem det Àr som driver bloggen.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Stora och vÀxande företag fÄr ett behov av att decentralisera, vilket leder till mer sjÀlvstÀndiga avdelningar. I decentraliseringens kölvatten följer oftast kontroll- och samordningsproblem. Detta kan reduceras med ett internprissystem. Andra fördelar med ett internprissystem Àr att enheterna bÀttre kan kontrolleras, styras och motiveras samt att skapa ett kostnadsmedvetande hos dem. I uppsatsen har en jÀmförelse gjorts mellan en offentlig och en privat verksamhet angÄende deras internprissystem.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera Ärs tid skrivs in. ProblemomrÄdet omfattas av hur arbetslivets förÀndring leder till komplikationer för individer som Àr arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, dÀr semi-strukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna Àr meningsfulla, men att det politiska och byrÄkratiska ramverket leder till försÀmrat vÀlmÄende och hopplöshet.

Studier har visat att Àldre personer i behov av vÄrd ökar vilket kan leda till att vÄrdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohÀlsa hos personalen. UtifrÄn Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs pÄ en arbetsplats. EnkÀter delades ut i samarbete med enhetschefer pÄ de bÄda Àldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.

Denna uppsats undersöker om anvÀndandet av stark hjÀlpinformation kan ge ökad precision i skattningarna i undersökningen Lastbilstrafik ? Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar som utges av Trafikanalys. Förutom att en ökad precision Àr önskvÀrd i sig, kan det ocksÄ möjliggöra ett minskat urval. Detta innebÀr i sin tur att uppgiftslÀmnarbördan minskas.Tre parametrar undersöks: totalt antal körda kilometer, total lastad godsmÀngd och totalt transportarbete. För dessa finns precisionskravet att för den skattade Ärstotalen fÄr den relativa osÀkerhetsmarginalen vara högst fem procent (den relativa osÀkerhetsmarginalen definieras som halva konfidensintervallets lÀngd dividerat med punktskattningen).

Pensionen Àr en viktig del av en individs framtida liv som mycket vÀl kan innebÀra skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vÀnda oss, vare sig det gÀller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillrÀckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie anvÀnder sig av data frÄn en norsk enkÀtundersökning pÄ internet, för att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekrÀfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; Ärsinkomst, Äldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsÀttning..