DÄ allt fler öppnar ögonen för dagens klimatsituation ökar intresset för förnyelsebar energi. Idag finns det lÄngt utvecklade vindkraftverk med horisontell rotor medan typen med vertikal rotor inte Àr speciellt utbredd. De flesta vindkraftverken Àr vÀldigt stora och ej anpassade för privat bruk. Genom förstudier, idegenereringar och berÀkningar har tre nya typer av vertikala vindkraftverk utvecklats för att konkurrera med dagens vindkraftverk för privat bruk..

Den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr undersökningen Àr den om pÄ vilket sÀtt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgÄr att president Bush beskrev det som hÀnde under hösten 1990 genom enkombination av bÄde realistiskt och liberalistiskt fÀrgade skildringar. HÀr framkommer ocksÄ attolika sÀtt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bÄdaidétraditionerna liberalism och realism. PÄ samma sÀtt pÄvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrÄn samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och sÀkerhetspolitik men att han pÄ en vÀsentlig punkt avvek frÄn denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya vÀrldsordningen, dÀr USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts Àr att slutsatserna frÄn analysen tydligt har pÄvisat huramerikansk utrikes- och sÀkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget sÄg ut. Iuppsatsen ges prov pÄ hur hoten mot Amerika utmÄlades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet..

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Den strukturella arbetslösheten har legat pĂ„ 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lĂ„gkonjunkturen i början pĂ„ 1980-talet gick den tillbaka till denna nivĂ„. Dock ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att mĂ„nga av de personer som blev arbetslösa under lĂ„gkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in pĂ„ arbetsmarknaden, trots ökad efterfrĂ„gan. Efter 1990-talskrisen ökade bĂ„de den strukturella arbetslösheten och lĂ„ngtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten beror pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan pĂ„ lĂ„ngtidsarbetslösa eller pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r ogynnsam för alla grupper Ă€r oklart.

Uppsatsen Àmnar besvara vilka aktiebolagsrÀttsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jÀmfört med den svenska aktiebolagslagens regler. AktiebolagsrÀttsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 Àr kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieÀgare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks Àven bolagsbildning och bolagsstÀmma i fem lÀnder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva, analysera och ange förutsÀttningarna för, och den praktiska utformningen av Balanced Scorecard pÄ Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Vi har genomfört en fallstudie med mÄlet att utveckla och ge förslag pÄ förbÀttringar för det befintliga styrkortet i syfte att utveckla verksamheten inom samtliga perspektiv. Vi har genom vÄr studie genomfört den första externa utvÀrderingen av Balanced Scorecard pÄ Nordea Kundcenter Privat i Malmö. UtifrÄn den kan vi konstatera att styrkortet Àr vÀl implementerat i organisationen och fungerar idag som ett bra verktyg för strukturering, planering och utvÀrderingen av verksamheten. Genom studien har vi ocksÄ kunnat konstatera att de viktigaste faktorerna till att styrkortet har nÄtt/nÄr framgÄng Àr ledningens och medarbetarnas förtroende för det.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsstÀllelse hos mÀn och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 dÀr tvÄ urvalsgrupper anvÀnts bestÄende av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och SkÄne lÀn. MÀtinstrumenten som anvÀndes var ett arbetstillfredsstÀllelseformulÀr och ett Locus of Control formulÀr. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvÄvÀgs-ANOVA anvÀndes för berÀkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att mÀn generellt sett Àr mer tillfredsstÀllda Àn kvinnor och att offentliganstÀllda Àr mer tillfredsstÀllda Àn privatanstÀllda.

Syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket Àr om och i sÄ fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig Ät som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan fÄ betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger pÄ litteratur som skrivits inom omrÄdet samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. FrÄgeomrÄden som berörts Àr: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och pÄverkansmöjligheter samt anstÀllning.

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för Ären 2008 till 2010. Syfte Àr att titta pÄ hur integrationspolitiken Àr organiserad, vilka beskrivningar och förestÀllningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan fÄ i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten Àr diskursteori dÀr fokus ligger pÄ sprÄket och hur förestÀllningar om verkligheten organiseras. I studien pÄvisas hur integrationspolitiken bygger pÄ en förestÀllning om ett homogent och harmoniskt samhÀlle. ?Utanförskap? och ?mÄngfald? upprÀttas som yttre grÀnser för samhÀllet och som hot mot ordningen.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsstÀllelse hos mÀn och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 dÀr tvÄ urvalsgrupper anvÀnts bestÄende av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och SkÄne lÀn. MÀtinstrumenten som anvÀndes var ett arbetstillfredsstÀllelseformulÀr och ett Locus of Control formulÀr. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvÄvÀgs-ANOVA anvÀndes för berÀkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att mÀn generellt sett Àr mer tillfredsstÀllda Àn kvinnor och att offentliganstÀllda Àr mer tillfredsstÀllda Àn privatanstÀllda.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsstĂ€llelse. Till detta undersöktes Ă€ven förekomsten av skillnader av arbetstillfredsstĂ€llelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning (n=128) dĂ€r ett bekvĂ€mlighetsurval gjordes via det sociala nĂ€tverket Facebook. Instrumentet som anvĂ€ndes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsstĂ€llelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som pÄverkar beteendet hos anstÀllda i frÄga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förvÀntningar. NÀrvaron av specifika och höga mÄl kan öka en individs prestation, och verksamhetsomrÄdet kan kompensera för bristen pÄ yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. EnkÀten besvarades av totalt 66 medarbetare, hÀlften frÄn vardera av sektorerna.

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.