Sammanfattning Ett privat försÀkringsavtal ses som bÄde en social och ekonomisk trygghet utifall nÄgon ovÀntad, ogynnsam hÀndelse som omfattas av försÀkringsavtalet skulle intrÀffa. Att kunna teckna ett sÄdant privat försÀkringsavtal Àr dÀrför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en sÄ kallad kontraheringsplikt för försÀkringsgivare vid försÀkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebÀr att en konsument inte fÄr nekas att teckna en försÀkring om det inte finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant nekande. Uppsatsen utgÄr frÄn bestÀmmelsen om försÀkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsÀkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr 14,7 % av befolkningen bestÄr av utrikes födda personer. MÀnniskor frÄn andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förvÀntningar och beteenden Àn vad sjuksköterskor vanligtvis möter. SprÄk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvÄrdnaden. Syfte: Att utifrÄn sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvÄrdnad inom somatisk vÄrd. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades.

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta anvÀndande. Vi har vidare specifikt valt att avgrÀnsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lÀgger grunden för vÄr frÄgestÀllning, som lyder; ?Hur och varför anvÀnder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner pÄ Facebook?? och ?Vad har anvÀndningssÀttet för relation till det konstanta flödet av information pÄ Facebook??Undersökningen cirkulerar frÀmst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frÄgor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till anvÀndandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstÄ i Facebookflödet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger pÄ intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgÄr vi frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv och anvÀnder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstÀnkande och frÀmjandet av vÀrderingar sÄsom mÀnskliga rÀttigheter och nedrustning.

Astma Àr en kronisk luftvÀgssjukdom som runt 235 miljoner mÀnniskor vÀrlden över lider av. Det pÄgÄr idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det rÄder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och mÄnga individer med astma begrÀnsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur förhÄllandet mellan den kroniska luftvÀgssjukdomen astma och fysisk aktivitet pÄverkar astmatikers upplevelse av hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka om astma Àr en barriÀr för fysisk aktivitet och om astmatiker kÀnner sig begrÀnsade av sin sjukdom.

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

I denna uppsats har jag lagt min fokus pÄ hur begreppen frihet och ofrihet har pÄverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vÄr vardag och jÀmfört svaren jag fick frÄn intervjupersonerna med nÄgra av de existerande teorierna kring detta. Jag tar Àven upp hur konsumtion, individualisering och identitet pÄverkar individen och hur dessa begrepp har pÄverkat individens syn pÄ sin omkringliggande miljö. Mitt tillvÀgagÄngssÀtt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga Àmnen pÄ högre nivÄ, detta för att fÄ en diskussion med dem som aldrig berört Àmnet tidigare och dÀrför fÄ svar som aldrig har pÄverkats av den sociologiska litteraturen. För att fÄ tag pÄ teorier valde jag att anvÀnda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hÀnger ihop, att man mÄste ha den ena för att kunna kÀnna av det andra och att vi stÀndigt pÄverkas av vÄr ofrihet för att uppnÄ vÄr individuella version av vad frihet Àr..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..

Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Följande studie handlar om tvÄsprÄkighet och syftar till att öka förstÄelsen kring tvÄsprÄkiga barns sprÄkliga vÀrld. Empiri har samlats in frÄn bÄde videoobservationer och stimulated recall intervjuer med tvÄ arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvÄsprÄkighet Àr en tillgÄng snarare Àn ett hinder och att det ocksÄ Àr nÄgot helt normalt i tvÄsprÄkiga barns vÀrld. TvÄsprÄkiga individer har kapacitet att lÀra sig och kommunicera pÄ mer Àn ett sprÄk. Att kodvÀxla mellan olika sprÄk behöver inte betyda brist pÄ förmÄga att skilja mellan sprÄken ? det kan vara ett hjÀlpmedel och ett tecken pÄ en vÀlutvecklad sprÄkförmÄga.

För individer med parodontal sjukdom Àr egenvÄrden betydelsefull för en bÀttre prognos. Förebyggande ÄtgÀrder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att frÀmja tandhÀlsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn pÄ sin förbÀttrade egenvÄrd kan vara vÀrdefull för att bÀttre förstÄ vad som behöver hÀnda för att det ska ske en förflyttning mot en bÀttre hÀlsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbÀttrat munhÀlsorelaterat beteende sett utifrÄn ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

De exekutiva förmÄgorna möjliggör avancerade kognitiva processer. Prokrastination Àr vÄr benÀgenhet att fördröja en planerad handling trots att fördröjningen förvÀrrar situationen. Denna uppsats har utforskat om det finns ett konceptuellt samband mellan konstrukten. Orsaken till prokrastinaton tros hÀnga samman med bristande sjÀlvreglering som Àr sammanlÀnkat med de exekutiva förmÄgorna. Det finns ett glapp mellan intentionen och handlandet hos de som prokrastinerar.

This case study examines how individuals involved in the Swedish peace movement have navigated their peace activism due to the intensified security debate which followed Russia?s full-scale invasion of Ukraine in February 2022. By conducting semi-structured interviews with peace activists involved in the Swedish peace organization Svenska freds- och Skiljedomsf?reningen, the study aims to provide insight into how peace activists, and the peace movement as a whole, can be affected when the security debate intensifies. By applying a theoretical framework consisting of Political Process Theory (PPT) and Discursive Opportunity Structure (DOS), as well as previous studies and literature on social movement organizations and peace movements, the study?s objective is also to apply context to the observations made by the peace activists in the study.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av intervjuer fÄ en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har pÄverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, sÄsom skoltiden, livet före diagnosen, att berÀtta, arbetsliv, pÄverkan pÄ val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts Àr mycket utförlig och strÀcker sig över ett stort fÀlt och den tidigare forskningen som har anvÀnts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. DÀremot har denna forskning angrÀnsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig pÄ unga vuxna det vill sÀga individer mellan 20-35 Är. De individer som har avslutat sin skolgÄng och ska ge sig ut i arbetslivet och det Àr dem som Àr i fokus i denna studie.Ur informanternas berÀttelser gÄr det att urskilja att deras identitetsskapande har pÄverkats av att ha fÄtt diagnosen och fortfarande pÄverkas av att ha diagnosen, genom att se pÄ exempelvis att informanternas syn pÄ sig sjÀlva har Àndrats.