Idag Àr det vanligt att reklamen du tar del av online Àr riktad. Genom att anvÀnda din personliga information och sökhistorik online kan företag rikta reklam efter din mÄlgrupp. Medvetenheten om att detta sker varierar mycket och beror oftast pÄ utbildning och intresse för omrÄdet. Denna studie var Àmnad att undersöka attityden mot riktad reklam hos mÄlgruppen medieteknikstudenter pÄ Kungliga Tekniska högskolan. Med en utbildning inom medieteknik fÄr dessa studenter en större insikt i relationen mellan mÀnniska och medier, vilket kan komma att vara intressant för studien.

Syftet med vÄr forskning Àr att öka förstÄelsen för hur individer uppfattar och tolkar en logotyp och hur detta överensstÀmmer med företagets strategi för deras visuella identitet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssÀtt. VÄr empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. VÄr empiri utgörs av intervjuer med tre stycken art directors, en copywriter och en projektledare frÄn tre stycken olika reklambyrÄer. Dessutom har vi intervjuat 15 stycken respondenter.

Kransalger Ă€r en viktig nyckelart i Östersjön. De förökar sig med hjĂ€lp av oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan oosporer inom och mellan individer och populationer. FrĂ€mst stĂ€llde jag mig frĂ„gan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstĂ„nd och habitat samt i vilken mĂ„n oosporer kan Ă„terföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats pĂ„ lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har anvĂ€nts för att med hjĂ€lp av vĂ„gfunktioner beskriva oosporernas konturer. Parametrarna i vĂ„gfunktioner har sedan anvĂ€nts för statistiska analyser.

Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

I denna uppsats tar vi upp olika faktorer till att dagens politiker vill ha en lagstiftning som ger möjlighet att anvÀnda sig av hemliga tvÄngsmedel mot den enskilde individen Ànnu mer Àn vad som sker idag. Syftet Àr att belysa hur debatten ser ut och det aktuella lÀget kring lagstiftning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit analys av fakta i form av propositioner och liknande dokument. Resultatet har visat pÄ en omfattande debatt som berör rÀttsvÀsendets roll och effektivitet i relation till varje enskild individs internationellt faststÀllda rÀttighet till ett privat liv..

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes pÄ ett sÀrskilt boende i en norrlÀndsk kommun. För att uppnÄ syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktÀr och frÄgestÀllningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestÀmmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns nÀr det gÀller karriÀr och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte Àr arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vÄrdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrÄgorna har anvÀnts.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrÄgor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar pÄ arbetet mot barnsexturism. HÀri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

Studiens syfte Àr att fÄ insikt i hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstÄ i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vÄr studie dÄ det, som vi ser det, sker en interaktion mellan förÀldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial anvÀnder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer pÄverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi anvÀnder nÄgra utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

VÀl etablerade normativa data för Àldre individer Àr av stor betydelse för att sÀrskilja mellan normalt Äldrande och tecken pÄ demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingÄr i screeningbatterier och anvÀnds ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock Àr befintliga normativa data för BNT30 och Token test begrÀnsade vad gÀller antalet individer över 80 Är och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvÀrsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-Äringar. Syftet var att undersöka resultaten av benÀmningsförmÄga och sprÄkförstÄelse mÀtt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jÀmföra resultaten frÄn denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test.

SamhÀllet blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvÀgledare kommer man varje dag i kontakt med mÀnniskor med olika bakgrunder. I vÄrt examensarbete var vÄrt syfte att fÄ ökad kunskap om vad individer med utlÀndsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvÀgledning pÄ vuxenutbildningen. Det centrala i vÄrt arbete var att fÄ ta del av respondenternas upplevelser för att vi och Àven andra skulle fÄ ökad kunskap om hur studie- och vÀgledning kan upplevas dÄ man inte Àr född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjÀlp av en kvalitativ metod.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsstÀllda, nÄgot som inte har fÄtt vetenskapligt stöd. Syftet med den hÀr tvÀrsnittsstudien var att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader i livskvalitet och livstillfredsstÀllelse mellan frivilligt barnlösa personer och förÀldrar i den svenska populationen. ForskningsfrÄgan undersöktes med en enkÀt som bestod av sjÀlvskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 Àr frivilligt barnlösa individer och 76 Àr förÀldrar. Studien visade att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende pÄ livskvalitet och livstillfredsstÀllelse.

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Sammanfattning Ett privat försÀkringsavtal ses som bÄde en social och ekonomisk trygghet utifall nÄgon ovÀntad, ogynnsam hÀndelse som omfattas av försÀkringsavtalet skulle intrÀffa. Att kunna teckna ett sÄdant privat försÀkringsavtal Àr dÀrför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en sÄ kallad kontraheringsplikt för försÀkringsgivare vid försÀkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebÀr att en konsument inte fÄr nekas att teckna en försÀkring om det inte finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant nekande. Uppsatsen utgÄr frÄn bestÀmmelsen om försÀkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsÀkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

NÀr det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det Àr svÄrt att vÀlja ett visuellt material som Àr representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer Àr antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som Àr utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en frÄga om bilden Àr moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kÀrlek, sex och relationer har stort utrymme i vÄrt samhÀlle. Samtidigt Àr vÄr relation till dessa Àmnen nÄgot som Àr oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet Àr bÄde det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framstÀllda, det mest medfödda och det mest inlÀrda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.