Antal individer som söker sig till vidareutbildning pÄ akademisk nivÄ har ökat under den senaste finanskrisen. Studier pÄ landets lÀrosÀten Àr oftast en mÄngÄrig process och krÀver bÄde motivation och tro pÄ egen förmÄga. Deltagarna i denna studie kommer frÄn olika högskolor och studieinriktningar och har i mÄnga fall lÀmnat en trygg inkomstkÀlla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning anvÀndes mÀtinstrumentet AMS för att mÀta motivation och GSE för att mÀta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad pÄ arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

Matchning av observationer pÄ bakgrundsvariabler Àr en metod att i praktiken undvika de problem som uppstÄr nÀr vi i icke-deterministiska observationsstudier vill mÀta potentiella effekter av exem-pelvis projektsatsningar inom sjukvÄrden. Problemet Àr att vi Àr begrÀnsade i vÄra val till potentiella kontrollindivider eftersom dessa ofta skiljer sig frÄn de behandlade individerna i frÄga om faktorer som ofta Àr högt korrelerade med effektvariabeln som vi Àr intresserade av. Med hjÀlp av matchning pÄ retrospektiva data kan vi dock ÀndÄ estimera kontrafaktiska individer som dÀrefter kan anvÀndas som kontroller i estimationen av behandlingseffekten. Inferens av denna effektutvÀrderingsestimator Àr dock problematisk dÄ vissa individer potentiellt kan anvÀndas flera gÄnger i analysen och skapa sned-vridning i variansestimatorn. IstÀllet motiveras i denna uppsats en alternativ metod att göra inferens; via subsampling.

Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmĂ€rksamhet som en bidragande faktor till vidmakthĂ„llande av insomni. I denna studie tillĂ€mpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmĂ€rksamhet skiljer individer med insomni frĂ„n en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sĂ„dan selektiv uppmĂ€rksamhet i sĂ„ fall Ă€r beskaffad. Även selektiv uppmĂ€rksamhet i relation till Ă„ngest och depression undersöktes. Resultaten visar pĂ„ en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmĂ€rksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av Ă„ngest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmĂ€rksamheten utgörs av svĂ„righeter att avbryta fokus mot hot, snarare Ă€n en högre kĂ€nslighet för upptĂ€ckande av hot.

Sverige har under mÄnga Är haft problem med hög arbetslöshet och ett lÄgt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner pÄ förvÀrvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgrÀnsas till att behandla den extensiva marginalen, hur mÄnga nya personer som trÀder in i arbetskraften. En grundlig genomgÄng om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer pÄverkas av att stÄ utanför arbetskraften. UtifrÄn teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt pÄverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer vÀljer att delta i arbetskraften.

Syftet med föreliggande studie var att ta del av upplevelser som lÄngtidssjukskrivna individer med stressrelaterade symptom erfarit. Studien har en explorativ design och metoden som anvÀndes var den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och textanalys. Deltagarna utgjordes av anstÀllda frÄn tvÄ yrkeskategorier pÄ en högskola, sju kvinnor och en man. Resultaten visade att bemötandet frÄn omgivningen inverkar pÄ hur individen upplever sin situation, men ocksÄ att symptombilden pÄverkar möjligheten att ta till sig omgivningens stöd.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hÀlsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sÀmre hÀlsa Àn personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett mÄnga förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vÄrden genomförts inom offentlig sektor. Vi anser dÀrför att det Àr pÄ tiden att se om och hur sambandet har förÀndrats. Denna studie ser Àven om andra faktorer, sÄ som personlighet samt krav och kontroll, pÄverkar sambandet mellan hÀlsa och sektor. Detta Àr en kvantitativ studie, dÀr LNU 2010 anvÀnds för att undersöka sambandet.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmÀrta hos ett slumpmÀssigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-HÀlsa en nationell studie om barns och ungdomars hÀlsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och Äldersskillnader samt hur stor andel av de med generell ryggsmÀrta 2004 som hade rapporterat ryggsmÀrta 3 Är tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmÀrtan i fyra olika fÀlt markerad pÄ smÀrtteckning, och undersöka om skillnader förelÄg mellan barn och ungdomar med lÀndryggsbesvÀr och de utan ryggbesvÀr i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer sÄsom stress, nedstÀmdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 Är svarade i enkÀt pÄ frÄgan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmÀrta pÄ en smÀrtteckning. Denna kodades och smÀrtan kartlades utifrÄn 4 anatomiska lokalisationer, eller fÀlt: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)lÀndrygg och 4)smÀrta i fler Àn ett fÀlt pÄ ryggen.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.

SvÀljkapacitet kan skilja sig Ät mellan olika Äldrar och kön. Detta kan inverka pÄ prestationen pÄ sÄ kallade vattensvÀljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angÄende effekt av Älder, kön och vattenmÀngd pÄ svÀljförmÄga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mÄtt pÄ svÀljförmÄga: svÀljtid, svÀljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmÀngd och Älder respektive kön pÄ svÀljförmÄgan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrÄn Älder och kön.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen Àldre i vÄrt land. Den största gruppen vÄrdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vÄrd sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning arbetsterapeuter i SkÄnes mindre kommuner, med invÄnarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Bakgrund: MÄnga individer kÀnner inte hög livskvalitet och hÀlsa, och dÀr av ett missnöje med sitt vÀlbefinnande. Livskvalitet och hÀlsan pÄverkas av att individer inte kÀnner nÄgot inflytande i samhÀllet och upplever brist pÄ delaktighet och tillgÀnglighet. MÄnga studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som tvÄ faktorer pÄ ökad livskvaliteten och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening pÄverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohÀlsa. Metod: Metoden som anvÀnds i studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 11 vetenskapliga artiklar bÄde av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som anvÀndes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det Àr tre teman svarar pÄ syftet och det Àr ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hÀlsan, det frÀmjar bÄde den fysiska hÀlsan men framförallt den psykiska hÀlsan.

This thesis aims to explain the emergence of the Common Foreign and Security Policy of the European Union, and its institutional shaping, by using elements of Neofunctionalism and Liberal Intergovernmentalism.Using Neofunctionalism, the Common Foreign and Security Policy can be explained both as a side-effect of Europe's economic integration, and as a way to maintain the former and the European Union's position as an economic superpower. The institutional shaping is a result of lack of convergence between important national interests. Therefore it rests on a firm intergovernmental base, with rigorously limited use of supranational decision-making.For Liberal Intergovernmentalism, geopolitics and ideology, and to a certain level log-rolling, have played important roles. The reunification of Germany convinced France to form an alliance between the two countries. France, determined to achieve an economic and monetary union, thus offered Germany a political union, including a Common Foreign and Security Policy on intergovernmental terms.

In today?s Europe, migration has become a security issue rather than a humanitarian issue. Previous research highlights how migrants have become prisoners of bureaucracy in Europe by their mobility being hindered. The present study critically analyses the migration governance in Europe by highlighting labour market integration in Sweden. The study highlights migrants with a specific focus on foreign-born women. The research questions chosen to examine this phenomenon is: How does migration governance in Europe affect member states' policies for labour market integration, with a particular focus on Sweden? How do foreign-born women in Sweden experience labour market integration processes within the framework of the governance mechanisms that exist in Europe? Foucault?s theory of power and the theoretical concept of choking composes a theoretical framework which is used to analyse focus group data and text analysis data.