I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet anvÀnder sig av sociala medier och hur de tillÀmpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgÄr ifrÄn teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. DÀrutöver har ett analytiskt instrument anvÀnts som kartlÀgger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara pÄ ny kunskap. Den teoretiska referensram bestÄr av följande teorier: Media Richness modellen samt de tvÄ artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices frÄn antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval anvÀnts. Intervjuerna har dÀrefter analyserats utifrÄn den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att bÄde traditionella och sociala medier anvÀnds vid institutet dÀr de traditionella medierna anses trovÀrdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som anvÀnds Àr Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nÀmns ingenting om hur arbetsbelastningen Àr bland socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur bistÄndshandlÀggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgÄr frÄn fem kvalitativa intervjuer dÀr bistÄndshandlÀggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning Àr i fokus.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.

Historiska tragedier har visat pÄ den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstÄ pÄ arenor och platser dÀr det vistas mÄnga mÀnniskor. I en publik finns alla typer av mÀnniskor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera sÀkerhet till en bred mÄlgrupp som har fokus pÄ upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur ansvariga pÄ arenor arbetar och interagerar kring sÀkerhet med besökare pÄ en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med Ätta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhÀver att sÀkerhet och trygghet ligger högst pÄ prioritetslistan bÄde hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och dÀrmed resurser pÄverkar förutsÀttningarna för arbetet och dÀrför kan arbetssÀttet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste Ären och fungerar vÀl.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nÀmns ingenting om hur arbetsbelastningen Àr bland socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur bistÄndshandlÀggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgÄr frÄn fem kvalitativa intervjuer dÀr bistÄndshandlÀggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning Àr i fokus.

Uppsatsen syfte Àr att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. UtifrÄn en teoretisk förstÄelse problematiseras ocksÄ hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan pÄverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frÄgestÀllningarna Àr:Vilka förestÀllningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förÀndras och varför, och vad bör de ersÀttas med?Hur ska förÀndring genomföras, vilka Àr Machofabrikens verksamma komponenter?Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet fÄ för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet?Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som Àr uppsatsens empiriska material.Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken pÄvisade att problematiska maskuliniteter, mÄnga gÄnger med vÄldstendenser, framstÀlldes i metodmaterialets filmer i större utstrÀckning Àn önskvÀrda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrÄgor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter Àr en social konstruktion och dÀrför förÀnderlig.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjÀnst besvarades frÄgestÀllningar som gÀller utgÄngspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgÄngsrika och vilka lÀrdomar som kan dras utifrÄn situationer dÄ stödet tillÀmpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgÄngspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit pÄ individuell nivÄ i det personliga mötet. UtgÄngspunkten Àr ocksÄ empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. FramgÄngsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhÀllsinstanser.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgÄ frÄn kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie pÄ semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i RosengÄrd, Malmö. Vid analysarbetet har vi anvÀnt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och sÄledes det resultat och den genomförda analysen frÄn intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhÄllande till hög arbetsbelastning, smÄ resurser och ett begrÀnsat handlingsutrymme.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och dÀrför Àr arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbÀttra folkets hÀlsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förstÄelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrÄgor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare frÄn proAros olika verksamheter. Resultat: MÄl, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.