Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrÄn klienten sjÀlv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden anvÀnds i studien. Resultatet visar pÄ att upplevelsen i rollen som personligt ombud Àr det viktigt att jobba för klienten, pÄ dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemÄl. Att visa för klienten pÄ vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhÀllet utan att ta makten ifrÄn klienterna Àr viktigt.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Sedan tidigt 90-tal har det pÄgÄtt en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjÀnsten. Evidensbaserad praktik Àr en metod dÀr den bÀsta tillgÀngliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sÄdan praktik mÄste bedömningar och dokumentation inom socialtjÀnsten utföras mer standardiserat. FöresprÄkarna, dÀribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt mÄste kunna mÀtas för att förbÀttras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjÀnst Àr dock förknippat med en rad svÄrigheter och vissa menar att det Àr ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: Veckorevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

NÀr organisationer tvingas förÀndras för att klara av kraven i omvÀrlden, stÀlls det ofta krav pÄ att organisationsmedlemmarna ska förÀndra sitt arbetssÀtt eller tillÀgna sig nya kunskaper och förmÄgor. Det finns dock en risk för att hinder, av olika slag, hindrar medarbetarnas lÀrande frÄn att nÄ upp till de önskade utfallen. Fokus för denna studie Àr ett produktionsföretag inom livsmedelsbranschen dÀr mÄlstyrning ska införas som ett nytt arbetssÀtt i en produktionsavdelning. Processen börjar med att produktionschefen under ett antal möten förmedlar grundlÀggande information till samordnarna, för att skapa ett fundament för deras kommande arbetssÀtt. Samordnarna förvÀntas sedan föra vidare sina kunskaper till de övriga anstÀllda i produktionen.

I vÄr studie undersöker vi vad arbetstagare gör pÄ arbetet som inte Àr arbetsrelaterat och av mer privat karaktÀr och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frÄgestÀllning Àr för att vi tycker det Àr ett intressant Àmne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anstÀllda sysselsÀtter sig med pÄ arbetstid, som inte ingÄr i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjÀlpa lÀsaren att senare förstÄ resultat och analysdelen, dÀrför tar vi inledelsevis upp kort historik angÄende hur ledningen kan styra sina anstÀllda. Vi fortsÀtter att beskriva vad de anstÀllda gör pÄ jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstÄnd. Men Àven varför de anstÀllda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det sÄsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.