Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjÀnst och psykiatrisk slutenvÄrd upplevs av nÄgra representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. TvÄ personer inom socialtjÀnst, respektive psykiatrisk slutenvÄrd och deras tvÄ chefer har intervjuats. FrÄgestÀllningarna har varit: NÀr samverkar socialtjÀnsten och den psykiatriska slutenvÄrden? Vilka faktorer pÄverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession.

Mellanchefer sitter idag pĂ„ en position dĂ€r de Ă€r tvungna att förhĂ„lla sig till ett stort antal faktorer som pĂ„verkar dem i deras arbete. Deras situation passar dĂ€rför alldeles utmĂ€rkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjĂ€lp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande Ă€mnesomrĂ„den som ansĂ„gs pĂ„verka handlingsutrymmet i hög grad. ÄmnesomrĂ„dena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi anvĂ€nde oss av för att fĂ„ in vĂ„rt empiriska material.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

NÀrbyrÄkrater Àr de tjÀnstemÀn inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det Àr sÄledes dem du som medborgare kommer i kontakt med nÀr du Àr i behov av stöd frÄn samhÀllet. Det som avgör vilken hjÀlp du fÄr Àr dels lagar och regler men Àven nÀrbyrÄkraten sjÀlv, dÄ de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. DÀrför Àr det inte konstigt att diskussionerna stÀndigt gÄtt mellan huruvida man bör utöka eller minska nÀrbyrÄkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förÀndrats under 2000-talet dÄ flera organisatoriska förÀndringar har Àgt rum under denna period.För att besvara vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förstÄelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lÀrandeprocess och vidare försöka svara pÄ frÄgan om hur detta kan tÀnkas gÄ till. Uppsatsen har kunnat pÄvisa att det Àr statistiskt sÀkerstÀllt att det förekommer skillnader i hur lÀtta olika grÀnssnitt i verktyg för samma ÀndamÄl Àr att lÀra sig. InlÀrningen i fallet att lÀra sig handskas med mobiltelefonens grÀnssnitt skulle dÄ vara att anvÀndaren lÀr sig tolka, och tillÀgna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mÀngd olika sÀtt att betrakta inlÀrning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlÀnda elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskrÀnktes av olika organisatoriska begrÀnsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade ocksÄ att kuratorerna utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmÀrksamma bÄde psykiska och sociala behov.

This essay shows how administrators in two different organizations are experiencing freedom of action in their work situation. The essay is made based on a qualitative method and interviews were used to implement the study. People chosen for this study are four administrators at a governmentagency - the Social Insurance agency, and four municipal officers from different Social service offices in southern Sweden. The theoretical framework consists of Weber's theory of bureaucracy, and his discussion of the legal authority. The analysis is designed as adiscussion of the parts that were especially prominent during the interviews.

SocialtjÀnsten Àr en verksamhet dÀr förÀndringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lÄng tid. Tidigare studier av socialtjÀnstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsÀttningarna har visat pÄ en mörk situation. Dock saknas undersökningar dÀr arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlÀgga socialtjÀnstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fÀste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

VÄldtÀktsmÄl har under de senaste Ären ofta medfört tidningsrubriker och debatt. Kritik har riktats mot hantering av brottsoffer, straffskalan, vanmaktsbegreppet osv. Det har ocksÄ hörts kritiska röster om hur advokater bemöter och hanterar mÄlsÀganden i vÄldtÀktsmÄl. Efter lÄngt övervÀgande har jag dÀrför valt att inrikta min uppsats pÄ vad jag menar Àr en av de principiellt mest intressanta frÄgorna, nÀmligen försvarsadvokatens handlingsutrymme i vÄldtÀktsmÄl. Det Àr den eventuella motsÀttningen mellan försvarsadvokatens förhÄllande till sin klient samt de stÀllningstaganden advokaten har att beakta i förhÄllande till denna och förhÄllandet till motparten som jag finner mest intressant.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Sammanfattning Uppsatsen stÀller frÄgan om hur stort handlingsutrymme Peugeots ÄterförsÀljare har att anpassa sin marknadsföring. Vi beskriver utförligt Peugeots organisation och position inom bilbranschen för att ge lÀsaren en god bakgrundsförstÄelse för de förutsÀttningar under vilka ÄterförsÀljarna verkar i Sverige. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen vi genomfört, baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex svenska PeugeotÄterförsÀljare. Empirianalysen och tillhörande relevant teori delas upp i fyra temakapitel. DÀrefter följer de slutsatser som vi kunnat dra av den samlade informationen.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.