Syftet med denna studie var att granska handlÀggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handlÀggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv anvÀndes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byrÄkrati. InnehÄllsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhÄllanden".

I denna kandidatuppsats undersöks de förestÀllningar som ett antal politiker och tjÀnstemÀn i TranÄs kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i frÄga om invÄnarnas matförsörjning. Det empiriska materialet bestÄr i huvudsak av intervjuer. Med inspiration frÄn Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hÀnvisar till som begrÀnsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme pÄ tvÄ specifika omrÄden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. SkolmatsfrÄgan handlar om huruvida maten pÄ kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och Àr en frÄga som för nÀrvarande stÄr högt upp pÄ samtalsagendan i TranÄs. Diskussionen om skolmaten i TranÄs kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare Är har förts i Sverige och som bl.a.

Syftet med studien var att se hur lÀrande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn pÄ lÀrande, som hör samman med att projektets resultat anvÀnds i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus lÄg pÄ respondenternas upplevelser och deras egen syn pÄ det intrÀffade. Projektet som undersöktes var LÀrande vÀntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar lÀn och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Sexualitetens historia prÀglas av en stor ojÀmlikhet betrÀffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och mÀn. Med denna studie Àmnar vi att utforska eventuella ojÀmlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, vÀrldens fjÀrde mest jÀmstÀllda land enligt World Economic Forum. VÄr studie bygger pÄ tvÄ fokusgrupper med totalt 13 deltagare i Äldern 16-17 Är. Empirin i vÄr studie har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. VÄr studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stÀmplar som horor.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn pÄ dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhÄlla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gÀllande dokumentations- och handlÀggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frÄgestÀllningar fokuserade pÄ att se hur organisation och handlingsutrymme Àr förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt instÀllda till att anvÀnda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrÀvande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bistÄndshandlÀggarnas syn pÄ vad det Àr som pÄverkar besluten i bistÄndshandlÀggningen i Àldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme bistÄndshandlÀggarna anser sig ha i handlÀggningsprocessen. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter bistÄndshandlÀggarna fram som centrala i sina beslut? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till att den Àldres behov kommer fram i besluten? Hur ser bistÄndshandlÀggaren pÄ sitt eget handlingsutrymme i handlÀggningsprocessen? Hur ser bistÄndshandlÀggarna pÄ de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bistÄndshandlÀggare. Teoretiskt har LipskyŽs teori om grÀsrotsbyrÄkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder pÄ att det Àr mÄnga aspekter sÄ som budget, lagar och riktlinjer som styr bistÄndshandlÀggarnas beslut och vidden pÄ handlingsutrymmet.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur medarbetare pÄ Ringhals hanterar nedsatt hÀlsa. Ringhals har lÄg sjukfrÄnvaro vilket vÀckte intresset att studera medarbetarnas upplevda handlingsutrymme och nÀrvarokrav vid nedsatt hÀlsa samt hur de upplever sjuknÀrvaro och vilka följder en eventuell sjuknÀrvaro har. Fem grupper intervjuades med sammanlagt 42 deltagare. Urvalet inkluderade Ringhals största avdelningar och yrkeskategorier. Sjukflexibilitetsmodellen har varit utgÄngspunkt för studien.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt omrÄde som gÄr att relatera till sjÀlvstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla Àr företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket Àr en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta vÀckte ett intresse hos undersökningsgruppen dÀr frÄgor angÄende vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör dÀrför författarna, med hjÀlp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare frÄn olika delar och team i fallföretaget.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av fenomenografi dÄ studien inriktas pÄ variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osÀkerhet kring hur formell ledarutbildning pÄverkar ledarutvecklingen.

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.