Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers? view of each other?s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

 Our study aims at investigating the unit manager?s, within LSS, perceiveddiscretion, when people with DownŽs syndrome develop Alzheimer?s disease. We wanted to know what they perceive as limiting factors or facilitators in order to meet changing and/or emerging needs, as well as how they interpret their discretion in relation to this. We have conducted semi-structured qualitative interviews with five unit mangers within LSS.When analyzing the interview material, we have used a theoretical approach from a street-level bureaucracy and from the unit managers? perceiveddiscretion point of view.Our study?s result demonstrate that the unit managers are experiencing a wide discretion and do not feel a need to widen their identifieddiscretion..

Titel: Att omsÀtta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lÀrandeaspekter NivÄ: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica SÀÀf och Alexandra Ridell UtgivningsÄr: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson ProblemomrÄde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lÀrande innebÀr. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och efterstrÀva organisatoriskt lÀrande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet nÀr det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) dÀr nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats pÄ litteratur och forskning om den organisatoriska lÀrandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner). Resultat: VÄr studie visar att begreppen handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner) förstÄs utifrÄn den organisatoriska kontexten.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

VÄr avsikt med denna studie var att undersöka och jÀmföra relationen mellan hur lÀrare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkÀt som datainsamlingsmetod. EnkÀterna besvarades av 20 stycken lÀrare som Àr verksamma inom grundskolans tidigare  Är. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar bÄde formellt och informellt inflytande, med störst fokus pÄ det informella inflytandets betydelse för lÀrandet. Hur lÀrare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs frÀmst genom formella beslutsprocesser i form av klassrÄd.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandlÀggare pÄ Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. DÀrtill hör Àven att utifrÄn den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handlÀggarna kan förstÄs som neutrala verkstÀllare enligt ett Weberianskt idealbyrÄkratiskt perspektiv eller snarare som nÀrbyrÄkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. DÀrutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handlÀggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrÄn demokrati-, legitimitets- och rÀttssÀkerhetsaspekter.Uppsatsen kan förstÄs som en fallstudie dÀr metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs sÄledes av intervjuer med sex asylhandlÀggare frÄn tvÄ olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlÀgga Àrenden med humanitÀra grunder.I uppsatsen har jag kommit fram till att sÀttet pÄ vilket asylhandlÀggarna sjÀlva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme frÀmst kan relateras till en neutral verkstÀllarroll enligt en Weberiansk modell.

SammanfattningStudien Àr Àmnad för dem som Àr intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att nÀrmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar som Àr ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i RumÀnien, mÄlar studien upp en bild av hur socialt arbete Äterskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ socialarbetares praktiska arbete i RumÀnien med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar. De tvÄ forskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? För att uppnÄ studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Denna uppsats tar reda pÄ var nÄgra ungdomar i Ärskurs nio har lÀrt sig att hantera datorn och hur man anvÀnder och tÀnker kring bilder pÄ internet. Jag undersöker hur de pratar och berÀttar om sitt anvÀndande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fÄnga det informella lÀrandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lÀrare med hÀlften pojkar och hÀlften flickor, sammanlagt Ätta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

Syftet med studien var att analysera hur bistÄndshandlÀggarna i vÄr studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skÀlig levnadsnivÄ för personer över 65 Är. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar bistÄndshandlÀggarna begreppet skÀlig levnadsnivÄ? Vad Àr mest svÄrhanterligt för bistÄndshandlÀggarna i deras bedömningar enligt skÀlig levnadsnivÄ? Hur stort handlingsutrymme har bistÄndshandlÀggarna i bedömningarna? Studien baserades pÄ en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer dÀr vi utgick frÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem bistÄndshandlÀggare som arbetade inom tvÄ olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att bistÄndshandlÀggarna anser att skÀlig levnadsnivÄ Àr svÄrdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundlÀggande behoven tillgodoses.