Sammanfattning: Syftet med studien Àr att belysa pedagogers lÀrsituationer i vardagen utifrÄn ett skolledarperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsomrÄden. Resultatet visar att rektorerna olika sÀtt beskriver sin roll gÀllande pedagogers lÀrande i vardagen. Rektorn inom förskolan Àr den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrÄn alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgÄngen, nÀmligen beskrivning av; strategier och strukturer för att Ästadkomma en tillÄtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

I den hĂ€r kulturhistoriskt inriktade uppsatsen studeras och jĂ€mförs Årstafrun MĂ€rta Helena Reenstiernas maktposition som hustru och Ă€nka. Hon var en adelskvinna som bodde pĂ„ Årsta GĂ„rd frĂ„n slutet av 1700-talet fram till sin död Ă„r 1841. Det primĂ€ra materialet bestĂ„r av Årstadagböckerna, en dagbokssvit som Årstafrun författade mellan Ă„ren 1793-1839. I uppsatsen studeras Årstafrun i Ă€ktenskapet och hur hennes position som hustru och husfru bestĂ€mde hennes handlingsutrymme. Studien undersöker ocksĂ„ vad som hĂ€nde med husbondemakten nĂ€r den förflyttades till Ă€nkan, var Ă€nkemakten en tillgĂ„ng eller börda?.

Ett av mÄlen i skolans lÀroplan Àr att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmÄga att kunna anpassa sprÄket beroende pÄ den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man Àr vanligt förekommande i det svenska sprÄket. Att översÀtta detta ord fordrar en förstÄelse av situation sÄvÀl som av register. Undersökningen gÄr ut pÄ att ta reda pÄ hur eleverna hanterar översÀttningen av man och om de vet nÀr situationen fordrar formellt eller informellt sprÄk.

LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.

Lekmannarevisorer Àr ofta förtroendevalda utan nÄgon relevant utbildning som skulle anses likvÀrdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har nÄgra direkta formkrav som en professionell revisor har sÄ ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed Àr enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rÀtt kompetens och vÄrda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmÀrgen men en novis (som man kan utgÄ frÄn att en lekmannarevisor Àr) har de troligen inte lika inprÀntade. Man kan undra vad som Àr drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke pÄ att det ocksÄ Àr mycket kÀnslor involverade.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en e-butik fo?r egenkomponerade askar med chokladpraliner, Pralinbutiken, utifra?n den agila utvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet har utfo?rts av ett team besta?ende av a?tta studenter vid Linko?pings Universitet som en del i ett kandidatarbete inom Civilingenjo?rsprogrammet i industriell ekonomi.Teamet kom fram med ide? och koncept till Pralinbutiken. Rapporten tar upp erfarenheter kring utvecklingsprocessen, arbetsmetodiken och teamet.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med mĂ€n. Åtta kvinnor i Ă„ldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begrĂ€nsades av förvĂ€ntningar, sanktioner,svĂ„righeter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortssprĂ„kligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

Föreliggande studie avser att öka förstÄelsen för hur boendepersonal ser pÄ och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrÄgor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn pÄ syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan frÀmja respektive hindra förutsÀttningar för brukarinflytande samt vilken pÄverkan brukarinflytande kan ha pÄ deras arbete. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal pÄ boenden för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. Studien har vidare analyserats utifrÄn följande teoretiska utgÄngspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en förÀnderlig karaktÀr och varierar i utformning och styrka beroende pÄ kontext och brukarens personliga förutsÀttningar.

HÀlsoinspiratörer anvÀnds som en strategi i syfte att medverka i utvecklingen av förvaltningens hÀlsofrÀmjande arbete bland annat genom att inspirera kollegor till sundare levnadsvanor och initiera friskvÄrdsaktiviteter pÄ arbetsplatsen. Bakgrunden till uppdraget ligger i förvaltningarnas intresse att pÄ ett frÀmjande sÀtt hÄlla medarbetarna friska för att kunna fortsÀtta bedriva sina verksamheter.Studiens syfte Àr att undersöka hur hÀlsoinspiratörerna uppfattar sina förutsÀttningar i termer av chefens och kollegors stöd och engagemang samt hur handlingsutrymmet ser ut för en vald stadsdelsförvaltnings hÀlsoinspiratörer.Teori och tidigare forskning: Teori och tidigare forskning utgÄr frÄn hur socialt stöd frÄn bÄde chef och kollegor pÄverkar individer i dess arbete. Vidare presenteras hÀlsofrÀmjande ledarskap som en form av stöd för hÀlsoinspiratörer samt hur delaktighet, tillgÀnglighet och legitimitet kan ge pÄverkan pÄ individers uppdrag.Studien Àr kvalitativ dÀr intervjuteknik har valts som metod. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer dÀr aktiva hÀlsoinspiratörer frÄn en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltnings utbildningssektor intervjuats. De tre centrala teman som framkommit under intervjuerna har stÀllts mot min teoretiska referensram för att fÄ en djupare förstÄelse kring resultatet.Resultatet frÄn studien visade att vare sig det gÀller chefens eller kollegors stöd sÄ har det en stor betydelse för genomförandet av uppdraget enligt hÀlsoinspiratörernas uppfattningar.

Ny kunskap Àr idag en förutsÀttning för moderna organisationers utveckling och framgÄng. Nya medarbetare Àr ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha sÄ stort vÀrde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgÄng i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i sÄ fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare pÄ olika nivÄer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision Àr en oberoende och objektiv försÀkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer vÀrde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrÀn 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. PÄ grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fÄtt en mer framtrÀdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstÄ vilken roll internrevision har i organisationer Àr det viktigt att undersöka deras mandat dÄ det Àr mandatet som sÀtter ramarna för internrevisorns uppdrag.

Uppsatsen strÀvar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollÀrares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgÄr frÄn ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lÀrandet. Förskolebarns musikaliska utveckling pÄverkas av förskollÀrares musikaliska kompetens och didaktiska förmÄga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhÄllningssÀtt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resvÀska fylld med ordinÀra och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lÄdan. Metoden gav mig ocksÄ möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sÄngsamlingarna.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.