I olika undersökningar fÄr svenska elever sÀmre resultat i matematik.Proportionalitet Àr ett omrÄde som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar sÀrskilt lÄgt resultatmÀssigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i Äk 2 och Äk 3 kananvÀnda sig av för att lösa proportionalitetsproblem. VÄr undersökning gjordes med23 elever i Äk 2 och Äk 3 pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig pÄ elevernas lösningar samt pÄ en kvalitativ intervju kring tvÄproportionalitetsproblem av typen associerade mÀngder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjÀlp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang.

Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

Offentliga chefers arbetssituation har förÀndrats som följd av NewPublic Management, med ökade krav som resultat. Syftet medföreliggande studie var att explorativt undersöka de mönster avcoping-/handlingsstrategier som chefer anvÀnder sig av. Blandundersökta strategier ingick strategier som var riktade mot chefensegen arbetsbelastning (accepterande samt grÀnssÀttande), strategiersom var riktade mot organisationen för att stÀrka inflytande/position(formellt och informellt) och strategier som var riktade motmedarbetarna (delaktighetsfrÀmjande, nÀrvarande och avlastande). Ien klusteranalys framkom Ätta kluster av chefer: de gynnsamma, desjÀlvbejakande medarbetarinriktade, de icke-grÀnssÀttande, deinformella positionsstÀrkarna, de frÄnvarande, de sjÀlvförsummandemedarbetarinriktade, de medarbetar-försummande samt destrategilösa. Dessa kluster diskriminerade frÄn varandra medavseende pÄ hÀlsa, arbetslust samt prestation och var olika vanligtförekommande med avseende pÄ verksamhet och chefsposition samtgenus och genusmÀrkning.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilken kompetens som krÀvs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes frÄn tvÄ perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkÀt. I resultatet framkom att det största problemet vad det gÀller delprojektledarnas roll och kompetens Àr att det inte finns nÄgon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förvÀntas av dem eller om de lever upp till de krav som stÀlls pÄ dem. Samtidigt som cheferna efterfrÄgar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ÀndÄ infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mÄngt och mycket kan upplevas onödig..

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hÄllbar utveckling. Vi undrar Àven hur eleverna ser pÄ skolans roll i lÀrande för hÄllbar utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever frÄn tvÄ olika program och skolor. Fyra omvÄrdnadselever pÄ den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhÀllsprogrammet pÄ en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstÄr hur konsumtion kan pÄverka omvÀrlden och att de Àven kÀnner att de kan pÄverka genom medvetna konsumtionsval. I det hÀr sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhÄllningssÀtt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i tvÄ kunskapsvÀrldar, en i skolan och en utanför skolan.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

För att lyckas skapa en framgÄngsrik verksamhet Àr det viktigt att ha engagerade medarbetare med rÀtt förutsÀttningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och dÀrtill bidra till utveckling för sÄvÀl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats lÀnge och utgjort forskningstema för att fÄ fram de ledaregenskaper som Àr avgörande för verksamheters framgÄng. Ledarskapet Àr dock myntets ena sida dÀr den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utstrÀckning. Vilka förutsÀttningar mÄste finnas för att medarbetarna ska kÀnna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad Àr det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebÀr medarbetarskap? Vad krÀvs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det Àr nÄgra frÄgor som vi sökt svar pÄ med hjÀlp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare pÄ ett Àldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrÄn synen pÄ ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsstÀllelse och relationer.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialtjÀnsten arbetar med familjeperspektiv i samband med utredningar och placeringar av ungdomar pÄ institution och i familjehem. Vi har avsett att studera hur socialsekreterare arbetar med placerade ungdomars familjer, hur socialsekreterarnas roll ser ut i arbetet med familjen samt vad som pÄverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme inom sin organisation. Metodvalet har varit kvalitativt och bygger pÄ intervjuer med sex socialsekreterare samt en familjehemssekreterare, som kommer frÄn tre olika socialkontor i Göteborg med omnejd. Studien bygger pÄ en systemteoretisk grund med utgÄngspunkt i förÀndrings- och nÀtverksperspektiv. Tidigare forskning som vi har anvÀnt oss av berör Àmnen sÄsom institutionsplaceringar, familjehemsvÄrd, socialkontors klientarbete, organisation och maktperspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Den hÀr uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av nÀr representationen pÄ sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska vÀrlden. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten anvÀndsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som anvÀnds för att beskriva dessa processer kommer frÄnErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen anvÀnds vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet dÀr normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Detta examensarbete grundar sig pÄ en översÀttning av boken "Pays de malheur!". Arbetet Àr indelat i tre delar; en översÀttning, en förberedande textanalys och slutligen en djupanalys. Syftet med arbetet har varit att Ästadkomma en god översÀttning som uppfyller mottagargruppens krav men som samtidigt respekterar kÀlltexten och dess författare. UtmÀrkande för e-breven som boken grundar sig pÄ Àr deras talsprÄkliga, ungdomssprÄkliga och informella stil och det var Àven dessa drag som stÀllde till mest svÄrigheter vid översÀttningsarbetet. TalsprÄk och ungdomssprÄk visade sig vara relativt olika sprÄken emellan vilket föranledde en kompensationsstrategi pÄ textbindnings-, syntax- och lexikonnivÄ.