I dagens samhÀlle talas det mycket om vad bra ledarskap Àr, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lÀra av dessa ledare. Dock förekommer det i mÄnga fall Àven dÄligt ledarskap. PÄ senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmÀrksammats mer. Ett fenomen som dock Ànnu inte utforskats i sÄ stor utstrÀckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsÀttningar för destruktivt ledarskap.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare pÄ barn- och ungdomsavdelningen bedömer förÀldrars omsorgsförmÄga utifrÄn ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angÄende förÀldraförmÄgan utifrÄn ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras pÄ en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, dÀr intervjuerna har utgÄtt frÄn konstruerade fallbeskrivningar, som Àr typiska för barnavÄrdsutredningar. HÀlften av deltagarnas intervjuer utgÄr frÄn en vinjett och hÀlften frÄn en annan, men vinjetterna Àr detsamma förutom att förÀldrarnas könstillhörighet Àr utbytta.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer dÀr de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades pÄ kvalitativ vÀg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrÄn studiens resultat var att arbetets innehÄll och villkor till stor del pÄverkar bÄde utrymmet för och betydelsen av reflektion dÀr det för denna studies respondenter företrÀdesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion pÄ social och informell nivÄ..

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Undersökningens forskningshypotes var att arbetslösa (och dÀrmed lÄginkomsttagande) kvinnor Àr mest utsatta för stress som sjukskriv-ningsorsak. Hypotesen har testats pÄ 20953 personer, varav 63 % var kvinnor och 37 % var mÀn. Samtliga undersökningsdeltagare var bo-ende i SkÄne lÀn. Gruppen representerar alla som varit sjukskrivna i minst 60 dygn vid mÀttillfÀllet. Denna undersökning visar klart att det Àr anstÀllda kvinnor i Äldern 30-49 Är, med en sjukpenninggrundande inkomst pÄ över 201000 kronor per Är, som Àr mest utsatta för stress.

BÄde nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor Àr enextra utsatt grupp i samhÀllet dÄ de mÄnga gÄnger exkluderas frÄn sina mÀnskligarÀttigheter. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i VÀstra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hÀnsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit reda pÄ hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanstÀllda pÄ kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjÀnstenfÄr som konsekvens att papperslösa kvinnor mÄnga gÄnger exkluderas frÄn deskyddade boendena.

Studien Àr retrospektiv fram till Är 2005 och syftet Àr att beskriva ungdomars lokala livsvillkor i en glesbyggds kommun. Studien försöker Àven utkristallisera de underliggande sociala faktorerna som inverkar till kvinnors och mÀns val och förutsÀttningar att stanna kvar pÄ orten eller flytta. Ansatsen utgörs av tillgÀnglig kvantitativ sekundÀrdata för att skildra de strukturella förhÄllandena i kommunen. Befintligt enkÀt material ?Ung 2005? utgör studiens empiriska del dÀr urvalsfrÄgor synliggör ungdomars instÀllning och upplevelser kring boende, framtid och livskvalité.

Syftet Àr att se hur kvinnors karriÀrvÀgar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor pÄ högre chefsposter analyseras för att fÄ fram en förstÄelse om vad som gjort karriÀren möjlig. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels feministiska förklaringsteorier om varför mÀn och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen sjÀlvbild och roll. Intervjupersonernas framgÄngsfaktorer kan sammanfattas med orden sjÀlvbild, instÀllning till roll och rollturister..

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Title: [Frontline bureaucrats discretion in the transition to Establishment Reform]This essay aims to study discretion among frontline bureaucrats as an important factor in the integration of immigrants. In contrast to other studies of discretion this essays has its focus on a new establishment reform that has been recently legislated. The theoretical frame is based on the concept of frontline bureaucracy developed by M. Lipsky (2010). In the analysis of the discretion in this specific area I have been inspired by I.