The overall purpose of this essay was to provide a better understanding of the importance of discretion for social workers in direct social services. To answer the purpose three questions were formulated: (1) How do social workers define and describe their discretion and their ability to independently accomplish their work? (2) How do social workers experience that workplace organization, policies and economic conditions interact with their discretion and (3) How do social workers experience that the interaction with the client can affect how they use their discretion in the individual case? The method used was qualitative interviews. The theoretical framework was Michael Lipskys (1980) Street-level bureaucracy and the four themes organization, professional role, skills and interaction.The results showed that the respondents, although they did not consider themselves to be affected by the economy still adapted to budget restrictions when they said that they were cost conscious in their work. This adjustment to budget framework could possibly be what made them not feel limited in their work.

Arbetshypotesen för studien Àr att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen fÄr sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen sjÀlv ser som sin uppgift, det vill sÀga vad han eller hon sjÀlv vill uppnÄ med sitt arbete. Vi vill Àven, om hypotesen stÀmmer, ta reda pÄ vilka strategier som anvÀnds för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. HuvudfrÄgestÀllningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen pÄ uppdrag och uppgift, skiljer de sig Ät och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur anvÀnds det?? Har arbetet och instÀllningen till arbetet förÀndrats över tid, och i sÄ fall hur?? Vilka faktorer pÄverkar arbetet och finns det önskemÄl om förÀndring?Studien Àr kvalitativ och baserad pÄ intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv pÄ socialt arbete anvÀnts.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska hur chefer inom mÀnniskobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsÀttningar för verksamhetsutveckling utifrÄn informanternas upplevelser FrÄgestÀllningar Àr: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmÄga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhÄllandet till sina medarbetare och förutsÀttningar för verksamhetsutveckling? Resultatet pÄvisar att cheferna i vÄr undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utstrÀckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmÄga att förhÄlla sig till en mÀngd varierande förvÀntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgÄng till gediget stöd i arbetet, vilket underlÀttar vid uppkomna problematiska situationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur manliga mellanchefer handlade, i sin strÀvan att förena arbetsliv och familjeliv. TvÄ tidskrÀvande delar av mÀnnens liv, som bÄda stÀller krav, och pÄverkar dem, i deras möjlighet till handlande. Metoden vi valt Àr kvalitativ och vi genomförde intervjuer med fem mellanchefer, i StockholmsomrÄdet. De fick under intervjun berÀtta om sitt liv som pappa och chef. Vi sÄg att samhÀllets normer, och företagens policys, pÄverkade mÀnnen i deras handlande.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod och bestÄr av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ ett sÀrskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrÄn de regler och förhÄllningsÀtt hos personalen som rÄder dÀr och hur de agerade utifrÄn det handlingsutrymmet. I studien anvÀnde vi oss av Layders teori om sociala domÀner för att bÀttre kunna förstÄ forskningsomrÄdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begrÀnsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svÄrigheterna som visade sig bestod i att fÄ ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att fÄ igenom att ha sin partner övernattandes krÀvdes att man sjÀlv utkrÀvde ökat handlingsutrymme.

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fÀltet och behandlar arbetsrotation pÄ ICA-butiker. Syftet Àr att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det fÄr för lÀrandet. LÀrandet som undersöks Àr hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrÄn de lÀroprocesser och lÀrandesituationer som uppstÄr i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som anvÀnds grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivÄerna av lÀrande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien anvÀnder sig Àven av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med Ätta anstÀllda frÄn ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; NÀra, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehÄll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anstÀllda roterar mellan avdelningar eller stÀlls inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lÀrosituationer dÀr anstÀllda kan lÀra sig pÄ en begreppslig- och intellektuell nivÄ.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

AbstractSocial welfare workers employed in the same county base their assessments on the same laws, routines and guidelines, yet it seems that they sometimes come to different decisions. It's the discretion that enables the social workers to make individualized decisions adapted to each clients unique situation.The purpose of this paper is to examine social welfare workers reflections on discretion and what influences their discretion in the professional role.Six qualitative interviews were conducted with social welfare workers in three communitys i the middle of Sweden.The main result shows that it is primarily four factors that affect the social welfare workers discretion in the professional role :External factors such as other organizations change of regulations and cooperation with other organizations.Organizational factors such as routines, rules and guidelines .Professional factors such as the opportunity to use experience and professionalknowledge to determine which measure works in different situations.Individual factors like the workers ability for initiative and the clients individualcircumstances. Social welfare workers feel that they have a relatively wide discretion in their profession. They believe they have the ability to make individual evaluations of each client, however they also believe that their discretion often is limited by lack of time.Key words: social welfare workers, clients, discretion, assessments. .

The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare pÄ Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet Àr en sÀrskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade frÄn början utan myndighetsutövning, men Àr numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frÄgor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme pÄverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Under de senaste Ären har anvÀndandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan pÄ senare Är ocksÄ för företag. MÄnga företag ser det idag som en sjÀlvklarhet att finnas representerade pÄ Facebook dÀr de kan ha direktkontakt med kunder. Det Àr dock lÀtt att fÄ en kÀnsla av att mÄnga företag uppmÀrksammat Facebooks popularitet och kÀnner krav pÄ att finnas dÀr, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend Àr att i kommunikationen med mÀnniskor pÄ Facebook vara vÀldigt informell och avslappnad.

Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Forskningen har visat att meditation fo?r med sig stora fo?rdelar fo?r uto?varen men det saknas helta?ckande kunskap om vad det a?r i meditationen som a?r sa? gynnsam. Vi testade da?rfo?r zen- buddhismens pa?sta?ende om att ryggens position gynnar va?r koncentrationsfo?rma?ga. Detta skedde genom att underso?ka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsfo?rma?ga och minne.

Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrÄn ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssÀtt gent mot sina klienter. Det Àr framför allt mötet mellan handlÀggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar pÄ fyra frÄgestÀllningar dessa Àr ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det nÄgra hinder och /eller begrÀnsningar? Vilka förvÀntningar finns det pÄ arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa pÄ arbetsförmedlingen?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tvÄ metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.