Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med Utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om Utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med Utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin Utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att Utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med Utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande Utomhuspedagogik.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl Utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till Utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av Utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom Utomhuspedagogik.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om Utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med Utomhuspedagogik, samt om Utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av Utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med Utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet Utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken rollUtomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jagundersöker vad Utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärareuppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att Utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olikadidaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsarUtomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.Genom att vara medveten om Utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Det här arbetet behandlar Utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av Utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att Utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att Utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan Utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av Utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Sammanfattning Vårt syfte är att ta reda på för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt utifrån yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. Frågeställningarna vi har utgått från är: Vilka olika aspekter anser pedagogerna påverkar Utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna påverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir Utomhuspedagogikens roll i växelverkan mellan teori och praktik? Vår utgångspunkt är två skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I vår studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om Utomhuspedagogik där de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vår studie visar att rätt utrustning så som kläder är en viktig faktor för att kunna bedriva Utomhuspedagogik på ett fullgott sätt.

Syftet med detta arbete är att se hur lärare i förskolan arbetar medUtomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svårigheter upplever lärarna inomUtomhuspedagogik samt hur påverkar utomhusmiljön barns välmående och hälsa.Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod där jag intervjuat sju förskolelärarepå sex olika förskolor i Sverige med Utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagithänsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genominsamlat material från intervjuer och tillgängligt material från forskning ochlitteratur inom området har jag fört en diskussion kring mina frågeställningar.Resultatet av detta arbete har visat att Utomhuspedagogik är ett redskap somengagerar hela kroppen i lärandeprocessen, att respondenterna upplever att bådebarn och lärares psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att vara aktiva iutomhusmiljön samt att barn får en tidig förståelse och respekt för miljön. Minslutsats kring Utomhuspedagogikens betydelse är att detta arbetssätt behövs för att gebarn möjlighet till individanpassat lärande.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (Utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på Utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär Utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med Utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med Utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att Utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera Utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om Utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att Utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.