Studiens syfte är att undersöka om verksamma pedagoger i förskolan tror att Utomhuspedagogik är en trend eller något som kommit för att stanna. Vi vill även lyfta fram Utomhuspedagogikens för- respektive nackdelar samt undersöka om Utomhuspedagogiken med fördel kan användas för att uppfylla målen i förskolans läroplan. Eftersom Utomhuspedagogik är ett relativt nytt och outforskat område har vi i huvudsak valt att bygga vårt resultat på verksamma pedagogers tankar och ställningstaganden samt koppla till relevant litteratur. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning med uppföljande strukturerade intervjuer som metod för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet visar att större delen av de tillfrågade pedagogerna ställer sig positiva till Utomhuspedagogik.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om Utomhuspedagogik och lärande ur en rumslig aspekt. Den baserar sig på en studie av sex förskolor i tre kommuner i södra Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och digitala bilder få en uppfattning om uterummets betydelse för två olika typer av utomhuspedagogiska verksamheter i förskolan ? uteförskolor och uteavdelningar. Utemiljön skall agera som den huvudsakliga arenan för lärande och utveckling i ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till Utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte.Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av Utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med Utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö.Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med Utomhuspedagogik. Några fördelar gällande Utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för Utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..

Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring Utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad Utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige.

Abstract Titel: Utomhuspedagogik - varför då? En studie av hur pedagoger tänker om undervisning utomhus. Författarna till denna fallstudie är Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lärare i grundskolans tidigare år (GT). Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogernas inställning till Utomhuspedagogik och få ökad inblick i hur de använder Utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen på annan plats än i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de använder och förhåller sig till utemiljön.

Syftet med undersökningen var att få ökad förståelse för yrkesverksamma pedagogers användning av och inställning till Utomhuspedagogik. Frågor som också ställdes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas inställning till Utomhuspedagogik och hur dessa står i relation till den faktiska användningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktär, baserades på personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolår förskoleklass till år 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att använda utomhus som lärandemiljö på grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har på bland annat lärande och hälsa.

Syftet med studien är att belysa och uppmärksamma pedagogers syn på Utomhuspedagogik samt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som upplevs med Utomhuspedagogik. Studien kan även ge en inblick i vad pedagogerna gör tillsammans med barnen under utevistelsen, samt hur de använder miljön för att främja lärandet hos barnen i sin verksamhet.Studien är utförd i två kommuner på fem olika förskolor, vilket gav studien en större bredd. För att få en så tillförlitlig studie som möjligt gjordes först en enkätstudie, som sedan låg till grund för en intervjustudie.Resultatet tyder på att pedagoger ser stora fördelar med Utomhuspedagogik. Pedagogerna i studien beskriver att alla ämnen kan läras likaväl ute som inne. Det lärande som pedagogerna främst beskriver främjas av Utomhuspedagogik är motoriska färdigheter hos barnen, kunskaper inom naturvetenskap samt lärande kring konstruktion.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av Utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på Utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om Utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever Utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med Utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa Utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att Utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att Utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för Utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid Utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av Utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av Utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om Utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med Utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten.

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav Utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på Utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att Utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om Utomhuspedagogik. Med Utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är Utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lärande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrån konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det är ett handlingsriktatlärande utomhus där teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lärande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionellundervisning där eleverna lär med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i Utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lärande ochUtomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus är språk och matematik.Närheten till bra utemiljö är nödvändig för att lämna skolgården.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på Utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär Utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med Utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med Utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att Utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.