Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med frÀmst Àgarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 Ärs aktiebolagslag haft ett obegrÀnsat skadestÄndsansvar vilket innebÀr att revisorn i princip kan krÀvas pÄ mÄngmiljonbelopp. Den 17 september Är 2008 avlÀmnade justitiedepartementet en utredning i frÄga om en begrÀnsning av revisorers skadestÄndsansvar som Àr föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen pÄ finansmarknaden har gjort det svÄrt för de stora revisionsbyrÄerna att köpa ansvarsförsÀkringar, vilket har lett till höga försÀkringspremier. EU-kommissionens rekommendation prÀglas av en oro för att det inte ska finnas tillrÀcklig mÄnga revisionsnÀtverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Multietniska individer antas stÄ inför större utmaningar Àn monoetniska individer nÀr de gÀller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda pÄ vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de bÄde kÀnde att deras identitet har influerats av tvÄ olika kulturer samt att de uppstod situationer dÀr de kÀnde sig kluvna och osÀkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde pÄverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna rapport Àr att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende pÄ funktionalitet och CSR. För att fÄ en sÄ stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts dÄ det Àr ett stort globalt företag som finns i ca 40 lÀnder med mÄnga utmaningar som följd samt för att CSR-frÄgorna blir allt mer centrala för att upprÀtthÄlla ett varumÀrke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bÀsta pris? i 40 lÀnder krÀvs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser sÄ att kunden tycker det Àr lÀtt att göra affÀrer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar mÄste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell pÄ alla marknader.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nÀtverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom utifrÄn familjernas svar nÀmligen, samordning/samarbete, förvÀntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att fÄ stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nÀtverksmöte sÄgs som en lÀttnad av familjerna.

The aim of this thesis was to investigate how the use of the IT-personnelsystem influences human resources and the new challenges and future requirements that may occur, while IT-personnelsystem is used more extensively in the HR-function.Previous research referred to in this study, has focused on how the HR-transformation has contributed to the development of an IT-personnelsystem, which has been used with increasing frequency. This use has created a significant change in the HR-function. This thesis focuses on investigating, describing and analyzing how the practice and development of the IT-personnelsystem meets the needs of the HR-transformation.This study uses qualitative research methods to investigate sixteen users? experiences and our understanding and conclusion is based on both semi-structured interviews and webb surveys. Initially deductive, later on our study took a more abductive approach.The result indicated a variety of uses for a specific IT-personnelsystem dependent on the users? function and positions and also how HR-activity was organized within the business.

The aim of this thesis was to investigate how the use of the IT-personnelsystem influences human resources and the new challenges and future requirements that may occur, while IT-personnelsystem is used more extensively in the HR-function.Previous research referred to in this study, has focused on how the HR-transformation has contributed to the development of an IT-personnelsystem, which has been used with increasing frequency. This use has created a significant change in the HR-function. This thesis focuses on investigating, describing and analyzing how the practice and development of the IT-personnelsystem meets the needs of the HR-transformation.This study uses qualitative research methods to investigate sixteen users? experiences and our understanding and conclusion is based on both semi-structured interviews and webb surveys. Initially deductive, later on our study took a more abductive approach.The result indicated a variety of uses for a specific IT-personnelsystem dependent on the users? function and positions and also how HR-activity was organized within the business.

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre pÄ sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa Àr idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder mÄnga utmaningar och skapar miljöer dÀr man kan sÀtta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder ocksÄ fysisk trÀning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien Àr att fÄ reda pÄ; Hur utnyttjar fritidspedagogen den nÀrliggande miljön? Hur ofta och pÄ vilket sÀtt Àr de ute? Vad Àr fritidspedagogens ÀndamÄl med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med strukturerade frÄgor som bygger pÄ de tre omrÄden som vÄra frÄgestÀllningar berör.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

The aim of this paper is to perform a comparative study between France and Sweden analyzing the veil debate that took place in 2003 and 2004. This debate has been one of the central features of the renewed conflict between the West and Islam post 9/11, and has the presumed oppression of the Muslim veil in focus. With help of critical theory and a differentiated citizenship theory, including gender and post-colonial perspectives, I analyse the veil in a Western context in the arguments presented and the actions taken. Through that I try to distinguish the potential problems posed for the Muslim minorities living in the two countries.Three main areas are covered: the different political actions in the two countries, the consequences for this sidestep in liberal citizenship theory and in what way the view on equality splits the two parties. I conclude: that the French secularism and the Swedish equality have played key roles; the ideal of liberal citizenship is being abandoned for a more partial state; and the view of the veil as simply oppressive is part of a colonial heritage that can be challenged..

I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.

I en tid dÀr hÄllbar utveckling nÄtt stor genomslagskraft vÀrlden över samtidigt som en allt större kritik vÀxt fram mot hÄllbarhetsbegreppets potential har syftet med den hÀr uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet Àr vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hÄllbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmÀn definition som Àr svÄr att ifrÄgasÀtta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har Norra DjurgÄrdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjÀnstemÀn pÄ Stockholms stad, byggherrar och boende i omrÄdet. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra DjurgÄrdsstaden bÄde kunnat bekrÀfta och utmana kritiken mot hÄllbarhetsbegreppet.