Hur ska resultatet av ett krig mÀtas, pÄ vilket sÀtt Àr det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I mÄnga fall Àr resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. pÄ att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet pÄ slagfÀltet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i mÄnga moderna krig Àr situationen en annan, utgÄngen kan vara omtvistad, eller sÄ Àr det svÄrt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen anvÀnds score-keeping teorin som Àr ett sÀtt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras Àr Libanonkri-get 2006 som utkÀmpades mellan Israel och Hizbollah och Àr intressant dÄ resultatet dels Àr om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som Àr grupperad inom och verkar ifrÄn en annan stat.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utifrÄn score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frÄgan som skall besvaras Àr: Vilken aktör kan sÀgas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrÄn score-keeping teorin.Designen för undersökningen Àr en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 dÀr av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna stÀllas mot ett urval ur empirin.

SAMMANFATTNINGBakgrundDen första januari 2015 trÀdde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stÀrka patientens stÀllning inom hÀlso- och sjukvÄrden. I lagen regleras det att patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vÄrd samt att patientens samtycke ska inhÀmtas inför varje beslut angÄende behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmÄga och mÄnga lÀkemedel Àr de ovan nÀmnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stÀrka deras stÀllning och sjÀlvbestÀmmande. Detta stÀller vÄrdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur patienten ska integreras i varje steg av sin behandling.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva vÄrdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vÄrdavdelningar bedriva omvÄrdnad förenlig med de krav som stÀlls i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).MetodFör att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt Ätta medlemmar ur vÄrdteamet pÄ akutgeriatriska vÄrdavdelningar inom Stockholms lÀns sjukvÄrdsomrÄde.ResultatDet framkom att det fanns problem att bedriva omvÄrdnad förenlig med de krav som stÀlls i Patientlagen (SFS, 2014:821).

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

SammandragSyftet med min studie Àr att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg pÄ fyra texter i tvÄ lÀroböcker. Genom utprovningen av modellen, som Àr baserad pÄ den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrÄn ett andrasprÄksperspektiv sprÄkliga strukturer i tvÄ svenska lÀroböcker i historia, för att fÄ en bild av vilka sprÄkliga utmaningar elever möter nÀr de lÀser och lÀr sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och Àr hÀmtade frÄn tvÄ lÀroböcker i historia, en för grundskolans senare Är och en för Historia A pÄ gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, dÀrefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten frÄn utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras pÄ en skala frÄn relativt konkret vardagssprÄk till abstrakt och akademiskt sprÄk. MÄnga av de sprÄkliga drag jag funnit bekrÀftar tidigare systemisk funktionell forskning om sprÄket i texter om historia.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Rapporten Àr en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mÄl för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att finna grepp som maskerar spels linjaritet, det vill sÀga vilka knep som anvÀnds i dataspelsindustrin (medvetet eller omedvetet) för att fÄ ett spel med linjÀr level-design till att framstÄ som mindre linjÀr.Min analysmetod Àr hÀmtad frÄn Espen Aarseths, Forskning pÄ spel: Metodologiska ansatser till spelanalys (2007), dÀr en av de totalt tre analysmetoder Àr vald; nÀmligen att sjÀlv spela igenom analysobjektet. De tvÄ ÄterstÄende analysmetoderna presenteras kort under metodavsnittet. DÀrefter jÀmförs greppens betydelse i en rad spel för att dÀrefter slutligen tillÀmpas i en egenskapad modul. JÀmförelser görs med The Legend of Zelda ? a Link to the Past (Nintendo, 1991), Grand Theft Auto ? Vice City (Rockstar North, 2002) och World of Warcraft (Blizzard, 2001).

Internationella företag vÀrlden över vÀljer att i allt större utstrÀckning förlÀgga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige Àr det land dÀr utvecklingen gÄr snabbast. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder pÄ att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion Àr de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar Àn ersÀtter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhÄller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga pÄ utlÀndska marknader.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

LÀkemedelsbranschen Àr idag hÄrt konkurrensutsatt vilket skapar incitament till förÀndring av de interna processerna av vilka inköp utgör en. LÀkemedelsbranschen har av tradition ansetts ha en eftersatt inköpsverksamhet för att vara en sÄ mogen bransch. VÄr undersökning gick ut pÄ att jÀmföra en Best Practice modell för inköp med inköpsverksamheten i lÀkemedelsbranschen. För lÀkemedelsbranschen finns helt klart utvecklingsomrÄden och utmaningar i förhÄllande till den gÀngse inköpsteorin och Best Practice modellerna. Vid en jÀmförelse med Best Practice modell för inköp och vÄrt fall identifierade vi ett antal avvikelser beroende pÄ rationella, politiska och ekonomiska orsaker.

Denna studie belyser förÀldrautbildning pÄ individ-, organisations-, och samhÀllsnivÄ. VÄrt syfte Àr att beskriva samhÀllssynen pÄ förÀldraskapet och förÀldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn pÄ förÀldraskapet och den speglar dagens förÀldrautbildning. Vi stÀller oss frÄgorna om de manualbaserade förÀldrautbildningarna som diskuteras i samhÀllet har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som förÀldrar stÀlls inför som de behöver hjÀlp med? Med hjÀlp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi vÀxlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för förÀldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjÀnstemÀn pÄ en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vÄr analys av deltagare och ledares upplevelser av förÀldraskapet och erfarenheter av förÀldrautbildning.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lÀrande och utveckling. I vÄrundersökning har vi utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lÀrandesker i samspel med andra mÀnniskor och att de miljöer vi ingÄr i pÄverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli sprÄkligt medveten.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att höra hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns sprÄkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollÀrare ifem olika förskolor med verksamhet för barn frÄn ett till sex Är valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett vÀl fungerande sprÄk för att kommunicera Àr mycket viktigt. Barn i förskolan kan lÀra sigmer genom att förskollÀraren ger barn utmaningar och vÀgledning att nÄ lÀngre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns sprÄkliga medvetenhet Àr höglÀsning, samtal och sprÄklekarviktiga inslag.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet har lett till attinternationella normbildande organ har fÄtt en större betydelse. IASB Àr en sÄdan organisationvars normer och regleringar Àr numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.MedlemslÀnderna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar vÀrdeförÀndringar pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar Àr enhetliga.Materiella anlÀggningstillgÄngar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnlÀggningstillgÄngar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anlÀggningstillgÄngar utgören omfattande del av tillgÄngsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron pÄ denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för mÄnga former av placeringar. Det stÀllerfrÄgan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att bidra till mer förstÄelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillÀmpningen av IAS 36 vid en lÄgkonjunktur.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.

Ett av dagens stora miljöproblem Àr den ökande vÀxthuseffekten. AnvÀndningen av fossila brÀnslen stiger varje Är, industri, elproduktion och bostadsuppvÀrmning stÄr för tre fjÀrdedelar av den totala förbrukningen i vÀrlden. Den sista fjÀrdedelen bidrar biltrafiken med genom dess anvÀndning av fossila brÀnslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mÄl om att Sverige ska minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhÄllande till utslÀppsnivÄn 1990. MÄlet berÀknas dock bli svÄrt att uppnÄ, frÀmst pÄ grund av ökande utslÀpp frÄn trafiksektorn.