Dagens monteringsarbete skiljer sig nämnvärt från det monteringsarbetet som utfördes för 50 år sedan. En stor skillnad är dels att produktionssystemet skiljer sig men även att en montör i dag måste ha ett sätt att förhålla sig till den information som finns om monteringsarbetet. Om inte montörer har ett informationsbeteende som är anpassat till det produktionssystem som är aktivt så föreligger det stor risk att kassaktioner uppstår. För att undersöka hur montörers informationsbeteende ser ut så har en observation genomförts i form av en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Observationen gick ut på att studera de montörer som arbetar på en arbetsstation och undersöka hur de förhåller sig till den information som finns tillgänglig om deras arbetsuppgifter.

Utbrändhet är ett aktuellt och omdebatterat problem och syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse kring problematiken rörande utbrändhet, med fokus på arbetsuppgiftsutformningens betydelse. Forskning gällande arbetsuppgiftsutformning indikerar att viss typ av arbetsuppgiftsutformning kan öka respektive minska risken för utbrändhet. I vårt uppsatsarbete har vi genomfört en studie som adresserar två primärvårdsenheter och en enhet på ett sjukhus, för att jämföra arbetsuppgiftsutformning och utbrändhetsfrekvens mot varandra. Studien innefattar fyra fall som beskriver de respektive enheterna före och efter ett förändringsarbete. Efter analys av det empiriska materialet är vår slutsats att många samspelande faktorer har betydelse för om en organisation drabbas av utbrändhetsproblematik, men särskilt viktiga förefaller dock, efter denna studie, arbetsbelastning, balans mellan krav och resurser, samt tydlighet i arbetet.

Syftet med studien om psykosocial arbetsmiljö i Svenska kyrkan var att undersöka vilka faktorer som hade inverkan på arbetstillfredsställelse. Frågeformuläret QPSNordic34+ användes för att samla in data bland 166 anställda i fem yrkesgrupper i Svenska kyrkans församlingar. Resultaten visade, i linje med den teoretiska utgångspunkten, att upplevelse av positiva utmaningar i arbetet i hög grad inverkade på arbetstillfredsställelsen. Även rolltydlighet och personalinriktning inverkade. Sammantaget visas att upplevelsen av positiva utmaningar; att den anställdes kunskaper och färdigheter kommer till nytta och att arbetet är meningsfullt, har betydelse för arbetstillfredsställelse i Svenska kyrkan.

Detta fördjupningsarbete åskådliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjänst. Ett av syftena var att ta reda på innebörden i uttagningskraven och varför de är utformade som de är. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjänstgöra utomlands och i viss mån vad civilpolisarbetet innebär, samt vilka skillnaderna är jämfört med nationell polistjänst. Arbetet är en kvalitativ studie och information har inhämtats från litteratur, Internet och muntliga källor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrämjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor.

Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande:? Hur uppfattar elever elevdemokrati?? Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ?undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer??? Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever?? Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass.Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens.Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förväntningsgap i Sverige mellan vad professionella användare förväntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om så är fallet ämnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utsträckning de överensstämmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgången. Vi har även, förutom professionella användare, valt att inkludera revisorer när vi tittar på förväntningsgapet då det är av intresse att även fånga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nämnvärt från professionella användare. Metod: Vi har valt att angripa vår forskningsfråga enligt den abduktiva metoden. Detta då vi studerar det komplexa fenomen som förväntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att växla mellan teori och empiri.

Avsikten med den här studien är att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger väljer att omorganisera förskolorna de arbetar på, från åldersblandade till åldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förändringsarbetet till åldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller två åldersgrupper på avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kärna påverkas av ålderssammansättningen, nämligen barnen. Datainsamlingarna består av djupintervjuer med fem förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar på väldigt nöjda pedagoger som också framhåller barnen som de största vinnarna till åldersindelade barngrupper.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se några påtagliga attitydskillnader mellan äldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd på? För att få svar på dessa frågor har jag gjort en kartläggning av elevers inställning till matematik i tre årskurser på en kommunal F-9-skola i Skåne. Samtliga elever i årskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkätundersökning. Undersökningen har varit av jämförande karaktär och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man säga att det finns en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna på skolan avseende hur positiva eleverna är till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det är både roligt och viktigt med matematik.

Syftet med studien är att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

I många kommuner väljer man idag att organisera äldreomsorgen på olika sätt. En typ av entreprenad är de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig från den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende på hur verksamheten är organiserad. De verksamheter som jämförs i denna studie är ett kommunalt äldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

Uppsatsen behandlar effekter som uppstår när två skilda verksamhetsmodeller ska kombineras. I det här fallet är det den funktionsorienterade organisationsmodellen som ska användas tillsammans med processtänkandet. Själva syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka effekter som påverkar processarbetet i en funktionsorganisation. Under författandet av uppsatsen har slutsatserna växt fram från befintliga teorier kring process- och funktionsorganisationer, från vår empiriska undersökning och den genomförda analysen. Uppsatsens slutsatser framhäver effekter som kan relateras till en ökad förståelse för verksamheten nämligen: underlättat förbättringsarbete, kostnadslokalisering, organisatoriska hinder, organisationskrockar, rädsla, inställning och traditioner.