Korta Utlandsuppdrag har blivit ett sätt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriärer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i värdlandet är begränsad vid korta Utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlätta kunskapsöverföringen. Syftet med vår studie var att utforska hur korta Utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare på huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsättningar till värdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av två chefer och tre medarbetare på Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod främst av praktiska förberedelser inför flytten till värdlandet.

Anva?ndandet av expatriater i multinationella fo?retag har setts o?ka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien a?r att underso?ka detta dilemma och huruvida andra typer av Utlandsuppdrag kan ersa?tta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller.Expatriatens fo?rtja?nst har i studien fra?mst utva?rderats utifra?n de funktioner den fyller, framfo?r de kostnader den medfo?r. Fo?r bredd i situationer och djup fo?rsta?else fo?r fenomenet har kvalitativa intervjuer genomfo?rts med sammanlagt nio respondenter fra?n fem svenska multinationella fo?retag.Studien visar att andra former av Utlandsuppdrag inte anva?nds av fo?retag som alternativ strategi fo?r expatriaten och de funktioner den fyller.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre Utlandsuppdrag) studerats.

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på Utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna.

En stor mängd tidigare forskning slår fast att företag brister i sitt arbete med repatrieringsprocessen, vilket är varför många återvändande medarbetare lämnar företagen efter avslutat Utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende på deras storlek. För att kunna fastslå hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjälp av en enkätundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet noterade på de ledande nordiska börserna. I resultatet framgår att de nordiska företagen har anammat en del åtgärder för att förbättra repatrieringsprocessen. Det framgår även att större företag är generellt bättre på att ta hand om återvändande individer, jämfört med små nordiska företag..

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands.Benämningen på medarbetaren under detta Utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den processdå expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer åsidosätter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förväntningar hos expatriater ochrepatriater på SKF Göteborg.

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands.Benämningen på medarbetaren under detta Utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den processdå expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer åsidosätter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förväntningar hos expatriater ochrepatriater på SKF Göteborg.

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands. Benämningen på medarbetaren under detta Utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt moment vid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finns mycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på denna anpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den process då expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet.

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands.Benämningen på medarbetaren under detta Utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den processdå expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer åsidosätter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förväntningar hos expatriater ochrepatriater på SKF Göteborg.

Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas på många olika sätt, exempelvis genom oro, frustration, känsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta påverkas våra värderingar och referenser, något vi kanske inte uppfattar förrän vi återvänder till hemlandet och inser att vi blivit främlingar. Det är lätt att tro att det inte innebär några problem att återkomma hem igen. Många faktorer hinner dock förändras under tiden expatrien är borta, kanske mestadels småsaker vilka kvarvarande människor inte ens lägger märke till.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer.