Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Tusentals mÀnniskor drabbas av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar varje Är. Detta pÄ grund av att restaurangpersonalen i mÄnga fall saknar tillrÀckliga kunskaper i livsmedelshygien. Den viktigaste faktorn för att kunna pÄverka bakterietillvÀxt i livsmedel Àr temperatur. Livsmedelslagstiftningen har inga temperaturkriterier, det Àr livsmedelsföretagarens ansvar att ingen hÀlsofara ska kunna uppstÄ pÄ grund av livsmedel. Hygienkonsulter har sedan tolkat lagstiftningen och arbetat fram rekommendationer för bufféservering.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

Bakgrund och problemdiskussion: Musikindustrin har gÄtt mot allt mer nÀtverksbaserade former. Detta har Àven forskningen inom omrÄdet för ekonomistyrning inom interorganisatoriska miljöer. Forskningen har dock frÀmst koncentrerats pÄ varuproducerande branscher. Musikindustrin karaktÀriseras av mÄnga relationer och samarbeten, varvid det uppstÄr ett behov av att förstÄ och utveckla ekonomistyrning för att hantera dessa. Det empiriska glapp som har konstaterats, tillsammans med möjligheten att studera nÄgra av Sveriges största artister, leder fram till frÄgestÀllningen: Hur utformar och anvÀnder artisten ekonomistyrning i det interorganisatoriska nÀtverk de verkar i?Syfte: Syftet med studien Àr förutom att kartlÀgga och analysera hur ekonomistyrningen utformas och anvÀnds, samt att etablera uttrycket artistorganisationen som ett begrepp för artistens nÀtverk.Metod: DÄ författarna ingÄende ska kartlÀgga hur ekonomistyrningen anvÀnds och utformas sÄ Àr studien av deskriptiv karaktÀr.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

The purpose of this essay is to examine the impact on children playing at a preschool yard that is designed with traditional playground equipment, and a nature-like yard without traditional playground equipment. How these respective environments influence children?s play, which other factors in the external environment that affect the game and whether the theories in the literature correspond with the results were important questions for the essay. To answer these questions a case study was applied onto two specific preschool centers, both located in Malmö. Through literature studies, inventories, observations and interviews with staff and children, a picture become clear of how the children use the yard and how their play is affected by the design of it.

Bakgrund Inom de nÀrmsta tio till femton Ären kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gÄ i pension. Detta kommer att resultera i en brist pÄ arbetstagare och en generationsskiftning pÄ arbetsmarknaden. Att en ny generation Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden, kan innebÀra nya krav pÄ arbetsgivaren. Detta medför att företag mÄste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna mÄste motiveras till att stanna kvar i företaget, sÄ Àven de befintliga.

SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.

Aldrig tidigare har det varit sÄ viktigt för företag att satsa resurser pÄ att bygga starka varumÀrken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det Àr att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervÀrde utöver sjÀlva produkten. Ett sÀtt för företag att hÀvda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgÄng, Àr att anvÀnda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumÀrkesimage. De tekniska förutsÀttningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter pÄ Internet kan stÀrka företaget Gina Tricots varumÀrkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter pÄ kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbÀttringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmÄga att sammanstÀlla och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmÀrksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemÄl. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar sÄledes till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsÀtter att intressenterna till ett informationssystem Àr uppenbara, nÄgot som Àr ett felaktigt antagande. Av den anledningen Àr det svÄrt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssÀtt genomföra en vÀl genomarbetad behovsinsamling.

Andelen barn som lider av övervikt och fetma har ökat dramatiskt, inte bara i ett globalt perspektiv utan Àven hÀr i Sverige. En försÀmrad kosthÄllning samt en ökad fysisk inaktivitet Àr tvÄ centrala orsaker till detta vÀxande problem. Siffror visar att 15-20 % av Sveriges barn Àr överviktiga och 1-5 % har ett BMI klassat som fetma. Att förebygga och bromsa denna utveckling Àr mycket viktigt för barns hÀlsa. Med stöd av tidigare forskning har en varierad och nÀringsriktig skolmÄltid innehÄllande mycket frukt och grönsaker visat sig vara en effektiv ÄtgÀrd för att förbÀttra barns kosthÄllning.

The purpose of this study is to examine how the editorial staff from the Swedish radio program Morgonpasset i P3 and the Norwegian radio program P3morgen uses Facebook and Twitter and how they can use social media as a tool in the production. The purpose is also to examine how active both of the editorial staff are on Facebook and Twitter and which kind of language they use on Facebook and Twitter. The radio programs both work under a lot of similar conditions and are both controlled by public service in both countries. To conduct the study qualitative interviews was performed with the web editor Christoffer Malm from Morgonpasset i P3 and the radio presenter Silje Nordnes from P3morgen in combination with a quantitative content analysis. The study was conducted over a limited period of the autumn of 2013.