I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

I arbetet undersöks hur kunskap om systemtÀnkande och ekosystemtjÀnster kan anvÀndas vid utformning av ett produktionslandskap ansluten till fjÀrrvÀrme i omrÄdet Elleholm i Karlshamns kommun. Anledningen till arbetets fokus Àr slutsatser om utbyggnad av resurshushÄllande vÀxthussystem i Elleholm som drogs under masterkursen Energy Landscapes, vÄren 2014. MÄlet med examensarbetet har varit att bidra med djupare analys av vÀxthusutbyggnad utifrÄn teori och att med en landskapsarkitektonisk vinkling rekommendera placering och utformning av utbyggnad inom ett avgrÀnsat projektomrÄde. SystemtÀnkande och ekosystemtjÀnster undersöktes först teoretiskt i en litteraturstudie och applicerades sedan praktiskt i en fallstudie. Litteraturstudien visar att systemtÀnkande baseras i en vetenskaplig teori, systemteori, som influerat flertalet discipliner och Àven pÄverkat teori inom landskapsarkitektur. Landskapet kan ses som ett komplext och öppet system med flera subsystem och systemnivÄer. Begreppet ekosystemtjÀnster (ekosystemens direkta och indirekta bidrag till mÀnniskors vÀlbefinnande) har i sin tur uppkommit för att försöka pÄverka och styra samhÀllsplanering mot beslut som möjliggör ekosystem att fortsÀtta ?ge? mÀnniskan ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster kan ses som komponenter i ett landskapssystem. I fallstudien applicerades teori kring landskapssystemets nivÄer och ekosystemtjÀnster för att fÄ kunskap om system inom projektomrÄdet i Elleholm.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Bakgrund: OhÀlsotalen ökar och bristen pÄ fysisk aktivitet Àr en bidragande faktor. NÀridrottsplatser byggs för att frÀmja befolkningens hÀlsa. Flickor har dock en hög frÄnvaro pÄ nÀridrottsplatserna. Det Àr ett problem för samhÀllsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att fÄ flickorna mer fysiskt aktiva. Det Àr vÀrdefullt ur ett jÀmstÀlldhets- och folkhÀlsoperspektiv att alla individer fÄr ta del utav de hÀlsofrÀmjande arenor som finns att tillgÄ i samhÀllet.

I dagens samhÀlle har kunskap och erfarenhet blivit av allt mer central betydelse. Kunskap genereras av mÀnniskor, vilket gjort företagen allt mer beroende av att rekrytera rÀtt medarbetare samt att behÄlla och utveckla sin personal för att uppnÄ sina övergripande mÄl. För att fÄ de anstÀllda att prestera sÄ bör företagen motivera de anstÀllda till rÀtt beteende. Belöningssystemet Àr ett av de mest effektiva verktygen som företaget har för att motivera de anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att behandla utformningen av belöningar för chefer pÄ mellannivÄ.

Av tradition förknippas landskapsarkitektur med permanenta lösningar, men under de senaste Ă„ren har den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturen fĂ„tt allt större genomslagskraft vĂ€rlden över. Projektens syfte, upphovsmakare, utformning, tidsspann, skala och inverkan varierar. Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera vad begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur Ă€r samt analysera hur sĂ„dan arkitektur kan inverka pĂ„ mĂ€nniskor och stĂ€der. Tre projekt valdes ut som exempel att studera: POP UPP CafĂ© i Uppsala, Med skoven som nabo i Århus och Pallet Pavilion i Christchurch. En studie av projektens utformning och den respons de fick exemplifierar den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturens uttryck och varierande inverkan beroende pĂ„ plats, tid, sammanhang och brukare.

Uppsatsen handlar om hur VÀsterÄs centrala parker anvÀnds. Arbetet syftar till att utvÀrdera om deras utseende, karaktÀrer och funktioner bidrar till att tillgodose invÄnarnas behov och intressen. Hur anvÀndningen förÀndrades beroende pÄ aspekter som vÀder, vardag eller helgdag samt tid pÄ dagen undersöktes genom platsobservationer vid olika tider och dagar. De tre parkerna Vasaparken, Rudbecksparken och DjÀkneberget i VÀsterÄs valdes ut för undersökningen. Vasaparken och Rudbecksparken liknar till utformning och karaktÀr majoriteten av stadens centrala parker.

Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

I dagens styrdokument nÀmns inte lÀxor. Trots det Àr lÀxor en utbredd arbetsform i vÄra svenska skolor. BÄde lÀrare, elever och förÀldrar har en Äsikt kring lÀxor. Den Àr sÄledes ett intressant Àmne att studera dÄ det inte finns nÄgon enighet kring den. Idag ifrÄgasÀtts lÀxor förhÄllandevis lite och forskningen kring Àmnet Àr bÄde tunn och Àldre.

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehÄllet i projektdiskursen, samt att hÀrigenom utveckla ett verktyg för vÄr analys av empirin<br>- att med hjÀlp av diskursanalysens innehÄll undersöka teorins avtryck i empirin frÄn fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>VÄr ontologiska syn baseras pÄ ett förstÄelsebaserat, tolkande perspektiv dÀr verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi pÄstÄ att vÄr ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstÀrka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen Àr en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett frÀmst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens pÄverkan pÄ organisationsuppfattning och ?utformning.

Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestÀmmelser och kvalitéer vid utformning av ett sÄ kallat Trygghetsboende enligt svensk standard.Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrÄn de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten.Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrÄn de bestÀmmelser som sammanstÀllts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de Àldre generationerna..

Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att skapa en anvÀndarmanual för ett system som anvÀnds inom TeliaSonera. Bakgrunden till uppsatsen Àr att det saknas en bra och enkel dokumentation till systemet.AnvÀndarmanualen fÄr sin utformning genom interjuver med anvÀndare, systemförvaltare samt arbetsledare. De fÄr bestÀmma hur den ska se ut och vad den skall innehÄlla. Tanken med detta Àr att fÄ en sÄ anvÀndarvÀnlig manual som möjligt. Den fÀrdiga dokumentationen testas med hjÀlp av verkliga fall frÄn den dagliga verksamheten och anvÀndarna kommer med förslag pÄ eventuella förÀndringar.Manualen Àr företagsintern och finns endast i den slutna uppsatsvarianten..

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlÀtta framtida lÀsförstÄelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar pÄ flera likheter och skillnader mellan metoder att lÀra barnen lÀsa och skriva som anvÀnds vid de studerade förskoleavdelningarna, strÀvan att ge barnen en god lÀs- och skrivförstÄelse kommer till uttryck frÄn samtliga pedagoger.