Urbana enbostadshus sÄsom, stadsradhus och townhouses, har pÄ senare Är blivit en alltmer populÀr bebyggelsetyp hos sÄvÀl efterfrÄgan som utbud pÄ bostadsmarknaden. Denna typologi hÀrstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att mÄnga olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer pÄ en stor vilja till personligt utformade bostÀder. Trots det Àr nyproduktionen av bostÀder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder fÄ möjligheter att pÄverka bostÀdernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och dÀrmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika stÀder. Studien berör smÄ aktörers delaktighet och möjlighet att pÄverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna Àr att möjligheterna till deltagande har varit relativt smÄ i de tre projekten.

För att kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt ses brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande över assistansens utformning och innehÄll som en ofrÄnkomlig utgÄngspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande pÄverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehÄllet, bÄde praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter dÀr det som personlig assistent kan var svÄrt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingÄ i assistansen samt hur de ska förhÄlla sig i olika situationen för att det ska bli rÀtt. Det visar sig hur personliga assistenters förhÄllningssÀtt gentemot brukaren ofta bestÄr av grÀnssÀttningar av olika slag (organisatoriska grÀnser, personliga grÀnser och gemensamma grÀnser).

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

Badminton Àr en inomhussport som mÀnniskor i alla Äldrar och pÄ alla nivÄer kan utöva. Ju högre nivÄ sporten utövas pÄ ju mer krav stÀlls pÄ belysningen. I mÄnga badmintonhallar anvÀnds idag armaturer som bidrar till blÀndning och som inte ger en god synkomfort. Badminton Àr vÀrldens snabbaste racketsport vilket gör att kraven pÄ belysningen Àr hög. Utan tillrÀckliga riktlinjer gÀllande belysningsanlÀggningens utformning som ska sÀkerstÀlla en god belysning för spelarna kan det bli svÄrt för dessa att hinna uppfatta fjÀderbollen, dÄ spelet gÄr vÀldigt snabbt och mycket rörelser sker pÄ badmintonplanen.Syftet Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid planering av ny belysning i badmintonhallar.Metoderna som anvÀndes i studien var observationer, ljusmÀtningar, intervjuer och enkÀtundersökningar.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

PÄ de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika mÄnga, varierande rörelser. Platser anvÀnds mer eller mindre och pÄ olika sÀtt. Hur platserna Àr anpassade för att röra sig pÄ och över pÄverkar de vÀgval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan pÄverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie dÀr tre platser Àr utvalda som observationsobjekt, Stortorget i HÀssleholm, Stortorget i VÀxjö och Campus GrÀsvik i Karlskrona.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om Ă€mnet tillĂ€mpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell TrĂ€ning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett frĂ€mjande av dessa faktorer kan hjĂ€lpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den hĂ€r studien har inriktat sig pĂ„ skolbaserade preventionsprogram dĂ„ skolan Ă€r den sociala arena dĂ€r barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid.Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r som följer:- Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen?- Hur tillĂ€mpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna?- Finns det nĂ„gra likheter eller skillnader mellan programmen med avseende pĂ„ deras tillĂ€mpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse?En innehĂ„llsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrĂ„n tvĂ„ utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer ? hur begreppet synliggörs och hur kunskaper anvĂ€nds. Resultaten har dĂ€refter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

The Swedish healthcare system is characterized by lack of resources and extensive hospital queues. In order to counter these difficulties the Lund University Hospital have introduced Lean Healthcare to the hospital organization. The purpose of this scientific paper is to study the relationship between the implementation of Lean Healthcare and the experienced motivation among the staff. This essay thereby intends to impart knowledge, which could be used on future implementations of Lean Healthcare at other hospitals. In order to fulfil the purpose of this essay a case study have been conducted at two wards at the Lund University Hospital in which qualitative research interviews have been the method chosen in order to gather data.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur produktkatalogens utformning kan pÄverka det industriella köpbeteendet. Vidare syftar vi till att ta reda pÄ vilken roll produktkatalogen kan spela i det industriella relationsbyggandet. Vi avser sÄledes att ge ett bidrag till kunskapsmÀngden rörande industriell kommunikation. Den teoretiska referensramen har skapats utifrÄn teorier och tidigare forskning inom industriell kommunikation, industriellt köpbeteende, konsumentbeteende och industriell sÀljprocess. UtifrÄn denna referensram har metoden för insamlandet av data faststÀllts.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Arbetet tar upp lösningsförslag och val av lösning för en unik parkeringsplats pÄ ett företag i Emmaboda. Lösningarna omfattar lokalt omhÀndertagande av dagvatten, val av belÀggningstyper och trafiksÀkerhet. Arbetet kommer att anvÀndas av Xylem till förfrÄgningsunderlaget för kommande anlÀggning av parkeringen..

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Relationen mellan berÀttelsen, berÀttandet och berÀttaren studeras ur ett semiotiskt perspektiv. Varför berÀttar en vÀsternkaraktÀr historien om the Dude. I uppsatsen undersöks the Big Lebowskis struktur, hur berÀttandet Àr uppbyggt och vilken roll berÀttaren har för filmens utformning..