BostadsomrÄdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige Ären 1964-1975. Miljonprogrammet var pÄverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhÀllsplanering, frÀmst funktionalismen dÀr vÀrden som rationalitet och förnuft var centrala. MÄnga av miljonprogrammets bostadsomrÄden, Àven Navestad, var ocksÄ influerade av grannskapstÀnkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet dÀr en god bostad skulle vara en rÀttighet för alla hade ocksÄ inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmÀktiges handlingar har studerats utifrÄn en maktteoretisk ansats utifrÄn frÄgestÀllningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mÄl som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Inom landskapsarkitektur hanteras en mÀngd aspekter som skall formas till stimulerande miljöer. Alla sinnen har betydelse för hur en plats upplevs och förstÄs. Min erfarenhet av gestaltningsprocesser Àr dock att visuella uttryck har företrÀde. I detta arbete har jag dÀrför valt att utforska landskap utifrÄn auditiva infallsvinklar. Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ litteraturstudie med syftet att uppmÀrksamma ljudets potential inom landskapsarkitektur. GrundlÀggande akustik och mÀnniskans förmÄga att uppfatta ljud finns med som underlag till hur upplevelsebaserade mÄl skulle kunna omsÀttas konkret. Vidare behandlas teorier kring utvecklingen av ljudlandskapet och synen pÄ det.

I detta arbete undersöks utifrÄn olika aspekter, barn med koncentrationssvÄrigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv Àr motivationsteorin. Min hypotes Àr att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Mina forskningsfrÄgor Àr föjande; Vad Àr viktigt för att ett barn skall bibehÄlla sin koncentration? Vad har förskollÀrarna för ansvar för att bibehÄlla barnens koncentration? Vad har förskollÀrarna för strategier sÄ att barnen skall kunna bibehÄlla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmÄga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollÀrare med olika erfarenheter och Är inom yrket.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Vi har valt att inrikta oss pĂ„ den agila utvecklingen som Ă€mnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tĂ€nkande nĂ€r man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad pĂ„ den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom Ă€mnet grundar sig studien ocksĂ„ pĂ„ en enkĂ€tundersökning som har gjorts pĂ„ ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhĂ„llningssĂ€tt. Anledningen till varför vi har valt just detta Ă€mnesomrĂ„de Ă€r att vi har inom hela vĂ„r treĂ„riga utbildning studerat det agila förhĂ„llningssĂ€ttet och Ă€ven försökt att tillĂ€mpa samtliga agila metoder inom olika projekt.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka lÀrares syn pÄ lÀxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. FrÄgestÀllningarna som studien utgick ifrÄn var vilka motiv lÀrarna hade till att ge lÀxor, hur lÀrare introducerar och följer upp lÀxor, vilka för- och nackdelar lÀrarna och lÀrarstudenterna anser att det finns med att ge lÀxor, hur lÀxornas utformning planeras samt hur lÀxor kan förstÄs i ett övergripande perspektiv pÄ lÀrande.Undersökningen baserades pÄ enkÀter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien anvÀndes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lÀrare ansÄg att de fÀrdighetstrÀnande lÀxorna i matematik och svenska var de viktigaste Àmnena att ge lÀxor i. Andra motiv till lÀxor som lyftes fram var lÀxor som trÀnar eleverna i studieteknik, lÀxor för förÀldrars delaktighet och inblick i sina barns inlÀrning och lÀxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförstÄelse inför kommande lektioner.LÀrarna introducerar lÀxor pÄ olika sÀtt men fokus lades pÄ att eleverna skulle motiveras, fÄ reda pÄ syfte och mÄl med lÀxan och ha förstÄelse för hur uppgiften kan lösas.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Studien syftar till att beskriva förskollÀrares egna erfarenheter efter genomgÄngen Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger pÄ deras förÀndrade förhÄllningssÀtt samt hur detta pÄverkar barns lÀrande. UtifrÄn syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollÀrare. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever deras förhÄllningssÀtt som förÀndrat, samt att detta pÄverkar barnens lÀrande positivt. De förÀndringar som beskrivs Àr en förÀndrad barnsyn och kunskapssyn samt förÀndring av planering och strukturering av verksamheten.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Examensarbetet Àr en vidareutveckling av ett föregÄende Ärs arbete vars mÄl var att skapa en 3D-printad modell av en vakuumlift. Ett hjÀlpmedel för rörelsehindrade för att plocka upp föremÄl frÄn marken eller trÄnga utrymmen. Med det som utgÄngspunkt har författarna tillsammans med E.MIL Energi & Miljö valt att arbeta vidare med utvecklingen av vakuumliften Ät ett mer funktionsinriktat hÄll. Syftet med arbetet Àr att göra tester, analysera ingÄende delar och tillslut skapa en funktionsmodell pÄ vakuumliften som tilldelats arbetsnamnetAG-1305. Genomförandet och metoden har till största del berört tester pÄ tvÄ befintliga flÀktar, en radialflÀkt och en axialflÀkt. Flertalet tester har genomförts med ett antal olika vanliga föremÄl i hushÄllet.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har smÄ och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis VÀnner har dÀrför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag Àr utformat med utgÄngspunkt i följande principer och mÄlsÀttningar:- Att i möjligaste mÄn anvÀnda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsÀgbar samtidigt som blickfÄng och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivÄskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrÄn, samtidigt som alla utstÀllningssalar Àr Ätkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett vÀxelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka vÀggar med infÀllda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hÀngrÀnnor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvÄning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillÄter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot bÄde förmodern och modern konst..