Denna studie unders?ker en alternativ utformning av termisk brandgasventilation. Utformningen bygger p? att ers?tta tillufts?ppningar i markplan med r?kgasluckor i tak med hj?lp av brandteknisk installation i form av r?kgardin. Syftet med arbetet har varit att g?ra en j?mf?relse mellan denna hypotetiska utformning och traditionell brandgasventilation f?r att kunna utv?rdera om samma effekt kan uppn?s med de olika metoderna.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns två pedagogiska utformningar på Steg-för-Steg program.

Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillväxt i Stockholm väcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning är att utifrån individens upplevelse fördjupa förståelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats är hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nå en ökad förståelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm.

Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser för stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.

Vi står inför stora klimatförändringar med bland annat en ökad nederbördsmängd som resultat. Baserat på detta så har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utsträckning ses som en resurs och tillgång i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare väljer att integrera öppna dagvattenanläggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till gällande dagvattenhantering, med ett fokus på öppna dagvattenstrukturers estetiska värde. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

Denna uppsats är en studie av solokadensens väsen; historiskt sett och idag. Min avsikt har varit att undersöka hur man kan gå tillväga för att själv göra en kadens till en av Mozarts violinkonserter (nr 5 A-dur, K. V 219), något som inte är praxis idag. Med hjälp av en tillbakablick på solokadensens ursprung och utformning genom tiderna, samt en analys av fyra stycken existerande kadenser till konserten, har jag fått inspiration till min egen konstnärliga process. Denna resulterade i en inspelning av första satsen ur konserten med min kadens.

Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika kommunerna?Vad är citybranding?Vad är placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet.

Syftet med studien är att undersöka hur Malmö stad använder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö Turistbyrå, Tourism in Skåne och Event in Skåne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades på ett icke-sannolikhetsurval gällande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frågor och varit semistrukturerade. Intervjufrågorna har utformats utifrån studiens frågeställningar och har anpassats efter respektive respondent.

Städer lockar fler och fler invånare från landsbygden och småstäder. Denna rådande urbaniseringstrend gör att stora städer växer ännu mer och i takt med tillväxten ökar städernas behov av godstransporter. Godstransporterna är nödvändiga för att hålla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan också omhändertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar även problem i städerna. Stora, svårmanövrerade lastbilar som rör sig tätt inpå promenerande människor i stadskärnan leder till en ökad olycksrisk.

Analys Handelshamnen, förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona är ett examensarbete för en kandidatexamen i Fysisk Planering från Blekinge Tekniska Högskola 2008, skrivet av Jesper Borgström med Anders Törnqvist som handledare. Den 5 december 1679 togs det officiella beslutet att grunda staden Karlskrona och örlogsbasen. 1998 upptogs Karlskrona på UNESCO:s världsarvslista med motivationen: ?Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter.? Handelshamnen är en utfyllnad, området fanns inte med i Karlskronas ursprungliga stadsplan utan har tillkommit senare.

Planer på att bygga Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå har gjort att de berörda städerna börjat förbereda sig på en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar på resecentrum. I Luleå utgör området Östra Stranden, öster om dagens järnvägsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse på centrumhalvön. Östra Stranden har därför potential att möta framtida efterfrågan på mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas järnvägsstationer mot att vara mer än ett centrum för resande och transport.

Examensarbetets mål var att utforma två förslag på ett musik- och konsthus för placering i Växjösjön. Konstruktionen ämnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsättningar och möjligheter, i syfte att underlätta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i två förslag med skilda arkitektoniska särdrag, skapade utifrån gemensamt stipulerade avgränsningar.Det ena förslaget är utformat med hjälp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

Avtal med internationell karaktär är idag vanligt förekommande, då handel inte enbart sker inom ett lands gränser. En fråga som oftast aktualiseras när tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhållande är vilken lag som ska tillämpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrågan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmän domstol där lagvalsfrågan avgörs med tillämpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande.