Den traditionella redovisningen har sin utgångspunkt i industrisamhället och när vi nu befinner oss i informationssamhället motsvarar inte den redovisningen längre intressenternas efterfrågan på information. Intern kommunikation är av allra största väsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte välgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvårigheterna angående den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den här problematiken, där ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick närvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvårigheter som finns gällande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. Vårt förhållningssätt i studien är förståelseorienterat och utgår från litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att Utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är Utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade.Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollärare gör i förskolans verksamhet för att främja barnets individuella lärande och utveckling.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer av fem förskollärare på tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkäter då det antogs att svaren skulle bli utförligare och frågorna kunde anpassas i viss mån till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna användes bandspelare för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt och därmed reducera risken att gå miste om värdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov i förskolan, därmed kan inte förskolans verksamhet Utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) Allmänna råd om kvalitet i förskolan, poängteras det att förskolan är till för alla barn, personalen ska skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter.Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna Utformar verksamheten utifrån individernas behov och förutsättningar för att främja barnets lärande och utveckling på bästa sätt.

Syfte och frågeställningStudiens syfte:Muscle Dysmorphia (M.D.) är ett syndrom som kännetecknas av en störd kroppsuppfattning och låg självkänsla. Syftet med denna C-uppsats är att studera förekomst av M.D. bland styrketränande män i två olika stora städer.Studiens frågeställning:Finns det någon skillnad i förekomst av M.D. bland män i ålderskategorin 16-50 år som styrketränar på gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?MetodUnder vår B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D.

I den här uppsatsen tar vi hjälp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinära samhället för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter på organisationer. En fallstudie har utförts på ett fastighetsbolag i Uppsala, som för några år sedan flyttade från flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förändringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus på visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anställda dagligen träffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan också till att kreativitet och kunskapsspridning får ett bättre flöde.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trädde i kraft 1987 och syftet med lagen är bland annat att fastighetsägare i samråd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsställa mark och anläggningar för exploatering vid lantmäteriförrättning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan är en användbar metod när behov finns av samverkan i områden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lättare för fastighetsägarna och kommunen att Utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgränser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen är en anledning till att ESL endast har använts i fåtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begränsningar. Tillämpningen av ESL inom förrättningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har använts i arbetet är litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsägare är att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsägare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgränser.

Den svenska byggbranschen står idag inför ett vägskäl, börja basera produktionsplaneringen på bygginformationsmodeller (BIM) eller att fortsätta genomföra planeringen på traditionellt vis. Tidigare har det inte funnits programvara som har haft funktionaliteten att koppla ihop hela processen från BIM till en produktionstidplan. På senare tid har det kommit program som klarar av processen, därmed har ett antal byggföretag börjat se nyttan av att ta tillvara på den information som finns i BIM från projekteringen och använda den för produktionen. Arbetet har genomförts hos entreprenadföretaget Veidekke. Det är ett av företagen som vill börja utnyttja informationen som finns tillgänglig i BIM, för produktionsplanering.

Gambrinus stadssida- Tävling i utformning av centralt attraktiva bostäder Nässjö kommun beslutade att genom en arkitekttävling höja standarden på bostäderna i centrala delarna av staden. Bidragen skulle omfatta 70-90 lägenheter uppdelat på hyres- och bostadsrätter. Tävlingsområdet Gambrinus omfattar 0,8 ha och ligger centralt i Nässjö med sjöutsikt. Nässjö är en förhållandevis ung stad med cirka 16 000 invånare. Syftet har varit att ta fram ett tävlingsbidrag till denna arkitekttävling.

Under de senaste åren har parkförvaltningarna runt om i landet drabbats av budgetnedskärningar. Detta medför att pengar måste sparas och ett sätt att uppnå detta kan vara att höja produktiviteten. Att höja den kommunala verksamhetens produktivitet kan även vara aktuellt eftersom stor del av arbetsdagen många gånger inte utnyttjas till effektiv arbetstid. Syftet med arbetet att ge förslag på vad man kan göra för att höja produktiviteten i en parkförvaltning med parkarbetarens insats som utgångspunkt. Frågeställningar: 1 Hur kan man öka personalens motivation till mer produktivt arbete? 2 Vad kan ledning respektive personal göra för att arbetet ska bli mer produktivt? Arbetet berör huvudsakligen ämnen som motivation och ledarskap.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att Utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet Utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Sammanfattning Titel: Friska belöningssystem? ? Om belöningar inom sjukvården Seminariedatum: 2005-06-01 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 p Författare: Camilla Fredlund Richard Hernemyr Emma Jesperson Handledare: Per-Magnus Andersson Jan-Olof Müller Nyckelord: Belöningssystem, psykologiska och sociala belöningar, motivation,privat sjukvård och offentlig sjukvård. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur belöningssystemär Utformade inom den svenska sjukvården. För att göra detkommer vi att sträva efter att belysa och analysera de eventuellaskillnader som finns mellan belöningssystem i några offentliga ochprivata vårdorganisationer. Metod: I vår uppsats har vi haft ett deduktivt angreppssätt.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Studiens syfte är beskriva lärares olika tillämpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende på kommunikativa resurser och på så sätt sammankoppla pedagogiska fält som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgångspunkter för analysen i avseende på kommunikativa förmågor är; ögonkontakt, hållning, placering, avstånd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmågor studeras genom att analysera lärarens användande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lärarens användande skiljer sig beroende på dennes tillämpning av ledarstrategi. Datamaterialet består av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lärare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan på hur de sociala aktörerna använder kommunikativa förmågor.

Bakgrund: De senaste åren har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det är viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation är en förutsättning för att den upphandlande myndigheten ska få in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfällig sådan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det är dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjänst, vars specifika egenskaper gör den mer svårdefinierad än en vara.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjänsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsättningarna är för att kunna Utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfällig sådan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn på kravspecifikationens betydelse och svårigheter undersökts.