En stor del av den natur som Äterfinns i tÀtorten Àr anlagd. VÀxtmaterialet kan dÀrför i mÄnga hÀnseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsÀttning för att den anlagda naturen i tÀtorten skall uppfylla tilltÀnkt funktion Àr att tillvÀxten pÄbörjas sÄ att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist Àr ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade vÀxter vilket leder till problem med etableringen. EtableringsbeskÀrning innefattar alla beskÀrningsÄtgÀrder som utförs för att underlÀtta vÀxtens etablering och starta tillvÀxten pÄ den nya vÀxtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskÀrning innebÀr att vid vÄrplantering beskÀra fjolÄrsskotten till 30-50% av ursprunglig lÀngd.

NÀr det gÀller gestaltning och grönska i arbetsomrÄden Àr det inte lika uppmÀrksammat som nÀr det gÀller grönska bostadsomrÄden eller stadsmiljö. Det Àr genom forskning bevisat att det Àr positivt att ha grönska omkring sig Àven pÄ sin arbetsplats. Det bidrar till bÀttre hÀlsa men Àven till den sociala biten eftersom man ofta gÄr till en park tillsammans eller trÀffar andra mÀnniskor pÄ sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster dÀr du arbetar pÄverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhÀngande nÀt över hela staden, men i hamnen finns det inte mÄnga ytor som Àr avsedda för grönska och rekreation.

Konsten har genomgÄtt en rad dramatiska förÀndringar de senaste decennierna och frÄgan Àr om konstpedagogiken har hÀngt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvÀrvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frÄgestÀllning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, dÀr kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingÄngar till och förstÄelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp Àr ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som hÀnder nÀr mellanrum aktiveras. Jag anvÀnder mig av och integrerar tvÄ olika sorters verktyg i min undersökning.

StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

De flesta av oss har nÄgon typ av relation till skolgÄrden som plats, en plats dÀr mÄnga barn och lÀrare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan anvÀndas pÄ varierande vis, för mÄnga olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste Ären. SkolgÄrden kan Àven vara en plats som berör elever och lÀrare inne i klassrummen dÄ skolgÄrden ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lÀrare blickar ut över nÀr de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar Àmnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgÄrdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fÄtt möjlighet att designa och planera tvÄ till ytan smÄ innergÄrdar pÄ en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de tvÄ innergÄrdarna utifrÄn litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

This master project in landscape architecture is named Interactivation Design - places for social imagination and conversation in LindÀngelund. There are two main purposes of this thesis the first being to bring forth a study of interactivity implemented in the subject of landscape architecture. The second purpose of this thesis is to present a proposal to design a confluent landscape weaving together the upcoming botanical garden of LindÀngelund and the residential area of Almvik, both situated in southern Malmö, Sweden, and also weaves people and their experiences together. This project may be described as investigative and experimentative reaserch by design.The first part of this project, Interactivation, is consisting of a theoretical report which discusses different ways of approaching when, how and why we interact in public space. Literature studies in for example space, placemaking, social life, people, participation and Japanese emptiness concepts has been undertaken to gain knowledge in the aim to create interactive landscape design.The second part, Context and Design Proposal, introduces the project context area of Southern Fosie in Malmö which consists of different kinds of residential areas, people of different nationalities and a large building site for a botanical garden and recreational area.

I uppsatsen behandlar jag frÄgan: Vilka verktyg frÀmjar en enkel vÀg till berÀttande med tekniken animation?Jag ifrÄgasÀtter idén om att man bör veta vad man ska berÀtta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berÀtta. I stÀllet vill jag visa att förmÄgan till berÀttande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att lÄta berÀttandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och mÀnniskor. Mitt didaktiska syfte Àr att utarbeta ett pedagogiskt tÀnkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berÀttelser genom animation.Detta har jag undersökt pÄ tvÄ sÀtt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med sÀrskoleelever pÄ Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

NÀr det gÀller gestaltning och grönska i arbetsomrÄden Àr det inte lika uppmÀrksammat som nÀr det gÀller grönska bostadsomrÄden eller stadsmiljö. Det Àr genom forskning bevisat att det Àr positivt att ha grönska omkring sig Àven pÄ sin arbetsplats. Det bidrar till bÀttre hÀlsa men Àven till den sociala biten eftersom man ofta gÄr till en park tillsammans eller trÀffar andra mÀnniskor pÄ sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster dÀr du arbetar pÄverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhÀngande nÀt över hela staden, men i hamnen finns det inte mÄnga ytor som Àr avsedda för grönska och rekreation. I det hÀr arbetet föreslÄs hur man kan koppla samman hamnen med Ribersborg och Spillepengen för att fÄ ett sammanhÀngande grönt strÄk utmed kusten.

Dimensionerna av hÄllbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) Àr inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske pÄ alla nivÄer i samhÀllet. DÄ oklarhet kring begreppet social hÄllbarhet rÄder inom byggsektorn samtidigt som begreppet Àr en viktig del i strÀvandet mot ett hÄllbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur Ät SkellefteÄ kommun och projektet TrÀstad 2012. Examensarbetet öppnar Àven upp för en fortsatt diskussion kring vad social hÄllbarhet pÄ en byggnadsnivÄ kan innebÀra och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan pÄ byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i SkellefteÄ. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan Àr utgÄngspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur hÀrleds frÄn begreppens förenande i att tillfredstÀlla mÀnskliga behov.

Jag har valt att skriva om vÄldsbilden pÄ nÀtet. Jag intresserar mig för ungdomar och deras anvÀndning av populÀrkulturella och egenproducerade bilder som verktyg för att bygga bilden av sig sjÀlv. I examensarbetet har jag tillÄtit mig att enbart undersöka bilden av vÄld som verktyg. I det hÀr fallet ungdomars egna bilder av vÄld filmade med kameramobil och publicerade pÄ webbplatsen YouTube. Jag inriktar mig i mitt skriftliga arbete i huvudsak pÄ mitt och mina informanters betraktande av och blick pÄ detta material samt ungdomars vilja att nÀrma sig bilder med vÄldsamt innehÄll.I den gestaltande delen av examensarbetet Äterkommer jag till de populÀrkulturella vÄldsbilderna.

Denna uppsats undersöker hur det fotografiska sjÀlvportrÀttet anvÀnds av ungdomar i tonÄren och vilken betydelse det har i skapandet av den egna identiteten. Undersökningen besvarar frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt anvÀnder tonÄringar den fotografiska bilden som redskap i sitt identitetsskapande? Hur kan fotografiet fungera som hjÀlpmedel för konstruktionen av sjÀlvbilden? PÄ vilket sÀtt vÀljer man att presentera bilden av sig sjÀlv? Hur kan man anvÀnda det jag sökande fotografiet i ett didaktiskt sammanhang och vad bör man vara uppmÀrksam pÄ som pedagog? Insamling av empiriskt material till undersökningen har skett genom inhÀmtning av visuellt bildmaterial frÄn en community pÄ internet, via kvalitativa intervjuer med en grupp informanter samt via en litteraturstudie. Parallellt med det skrivna arbetet har jag genomfört en undersökande gestaltning pÄ communityn bilddagboken.se. I gestaltningen har jag fotograferat mig sjÀlv kontinuerligt samt publicerat bilderna för att inta en betraktad-position.

Jag har i min undersökning uppmÀrksammat den dolda konsten som alltid finns tillgÀnglig i vÄrt allmÀnna stadsrum. UtifrÄn tre platsbestÀmda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frÄgestÀllningen, Hur anvÀnds stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsomrÄden? Syftet med uppsatsen Àr att genom fÀltstudier undersöka hur konstverk i bostadsomrÄden anvÀnds av de barn och unga som bor dÀr. De konstverk uppsatsen stÀller i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De Àr alla belÀgna i Stockholms ytteromrÄden.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Jag vill i den hÀr uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befÀsts och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgÄr frÄn Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism pÄverkar och pÄtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger pÄ en normerande och normaliserad heterosexualitet som stÀndigt för tillbaka avvikelserna frÄn denna norm, hos sÄvÀl devisanterna som i de tvÄ noveller jag studerat, till en binÀr könskategorisering. Huvudfokus ligger pÄ tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kÀrlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sÄdana begrepp i verket visar pÄ att det inte gÄr att finna nÄgot essentiellt ursprung eller nÄgon slutgiltig definition av dem. Det Àr just dÀrför den heterosexuella normen mÄste iscensÀttas gÄng pÄ gÄng.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i frÄga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberÀttelse dÀr de slÄs fast och i novellerna dÀr de problematiseras, vilket ocksÄ pÄpekats av Bernard.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.