Spegel, spegel på väggen där ...
det fotografiska självporträttets betydelse för tonåringars identitetsarbete
Denna uppsats undersöker hur det fotografiska självporträttet används av ungdomar i tonåren och vilken betydelse det har i skapandet av den egna identiteten. Undersökningen besvarar frågeställningarna: På vilket sätt använder tonåringar den fotografiska bilden som redskap i sitt identitetsskapande? Hur kan fotografiet fungera som hjälpmedel för konstruktionen av självbilden? På vilket sätt väljer man att presentera bilden av sig själv? Hur kan man använda det jag sökande fotografiet i ett didaktiskt sammanhang och vad bör man vara uppmärksam på som pedagog? Insamling av empiriskt material till undersökningen har skett genom inhämtning av visuellt bildmaterial från en community på internet, via kvalitativa intervjuer med en grupp informanter samt via en litteraturstudie. Parallellt med det skrivna arbetet har jag genomfört en undersökande gestaltning på communityn bilddagboken.se. I gestaltningen har jag fotograferat mig själv kontinuerligt samt publicerat bilderna för att inta en betraktad-position. Gestaltningen har genomförts för att få en ökad förståelse och insikt för praktiken att publicera självporträtt på en community.Undersökningen visar att det filter och avstånd som en community och fotografiet erbjuder självporträttet gör det mindre laddat att prova olika roller och utsätta sig för den andres blick. Genom val av plats för publicering av självporträttet, komposition och blick, påverkas betraktar-positionens sätt att se på bilden, men även betraktad-positionen påverkas av dessa faktorer. Undersökning visar att det är viktigt för tonåringar att ha förebilder i skapandet av sin identitet. När tonåringarna intar en betraktar-position på det publicerade självporträttet, kan den hjälpa till att synliggöra vilka de är i förhållandet till andra. Via seendet av bilden av sig själva kan tonåringarna också få kunskaper om sig själva, kunskaper som är viktiga i den identitetsskapande processen. Den betraktad-position som jag utsatt mig själv för i gestaltningen har bidragit till ökad förståelse för praktiken. När man arbetar med självporträtt i skolan och ber elever att iscensätta sig själva, medför det att man arbetar nära elevens jag. Det krävs en tydlig struktur av pedagogen för eleverna när man arbetar med självbild i skolan.