Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn.

Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dåvarande regering beslutade att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar bland annat en omfattande Utbyggnad av truppbefästningar och armébatterier. Nyttan av truppbefästningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring. På grund av att Fortifikationsverket är fastighetsägare samt att Försvarsmakten inte längre vill hyra truppbefästningarna, har man beslutat att avyttra stora delar av beståndet. Det finns olika sätt att avyttra en truppbefästning.

Syftet med denna rapport är att noggrant redogöra för och analysera de fråge-ställningar som satts upp och samtidigt beskriva utvecklingsarbetet av ett datoriserat system för att hantera bokningar och för SMS-notifiering.De frågeställningar som, i denna rapport, besvaras är:1. Går det att skapa ett datoriserat bokningssystem som bidrar till att Bärarelagets arbetsprocess effektiviseras men som samtidigt är lätt att lära för användare med liten eller ingen datorvana?2. Går det att vidareutveckla det som redan gjorts för att besvara frågeställning 1?Bärarelaget är ett företag som specialiserat sig på kompetensuthyrning där mobilkranar, kranbilar och truckar behövs.

En intensifiering av forskningsåtgärderna är ett viktigt led i strategin för att uppnå de mål som fastställs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, nämligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010.Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbättra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsområde och genom att förstärka förutsättningarna för europeisk forskning.Att större satsningar på forskning leder till ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning framhålls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lämpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning på ett sätt som man, till exempel, lyckas bättre med i USA Orsaken bakom EU: s låga tillväxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gäller näringslivets FoU-investeringar.Syften med studien är att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsråd samt utifrån institutionalistisk teori analysera hur två olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet är dessutom att analysera i vilken utsträckning som skapandet av ett europeiskt forskningsråd kan ses som ett instrument för att uppnå de mål som står på Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frågeställningar: Hur och när har idén kommit upp? Vilka är de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka ståndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsråd.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020.Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera Utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer.

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes på 1950-talet då alltfler invändningar började resas ur naturskyddssynpunkt. Motsättningarna mellan naturskydds- och Utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om Vindelälven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsUtbyggnadsepoken Hur avgörande denna på naturskydds- och forskningsintressen grundade motståndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsUtbyggnadens historia är inte helt lätt att avgöra. Tydligt är att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess användning och genomförande på identifierade komponenter som ingår i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i Västerås. Målet med detta arbete har varit att ge lärdom om metoden FMEA på företaget för att möjliggöra användandet av verktyget bland medlemmarna på företaget och att vi implementerar verktyget på befintlig motor för att analysera de felsätt som kan uppstå. Eftersom ABB just nu har ett pågående projekt med en ny motor kan våra slutgiltiga felanalyser även ge dem information om vilka ändringar och åtgärder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter två veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgång av företagets reklamationer kunde vi avgränsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras på. Efter en genomgång tillsammans med våra handledare på företaget kom vi fram till att utföra våra analyser på fem komponenter, två av dem framstod som mycket kritiska som upptäcktes redan vid genomgång av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat är:1. Lager2.

År 2007 projekterade Uddeholm Machining AB inför stora investeringar som en del i ett led att öka produktionen. En grupp bestående av personal från företaget tillsattes för att ta fram förslag på en omplacering av maskiner i befintliga lokaler samt förslag på Utbyggnader, då begränsningen i lokalyta krävde en förändring för att möjliggöra att få in fler och större maskiner i verkstaden. Dock glömdes plats för kontroll och packning/avsändning att tas med i ritningarna samt i ansökan om investeringskapital från ägarna. Syftet med detta examensarbete var att skapa en detaljutformad huvudlayout över verkstaden samt en detaljutformning av arbetsplatserna i samråd med personalen. Målet var att utforma en huvudlayout och arbetsplatser som är produktionseffektiva samt skapar en bra och säker arbetsmiljö för personalen.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun.

Detta är ett examensarbete vid Karlstad Universitet vårterminen 2013. Arbetet omfattar 22,5 hp, fakulteten för hälsa teknik- och naturvetenskap, högskoleingenjör inom maskinteknik. Arbetet har utförts på Volvo Penta AB Varafabriken i Västergötland. Volvo har ett behov att se över sin layout över fabriken och de interna materialflödena. Deras layout är gjord efter förutsättningar som rådde för 10 år sedan. En hel del förändringar har skett sedan dess och med ett nytt materialtänk som bygger på Lean-filosofin med bland annat minskade materialfasader, supermarkets och omplock.Fokus i arbetet ligger på att minska den tunga gaffeltruckskörningen i fabriken.

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv Utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning.

I södra Kurdistan där exploatering, Utbyggnad och förtätning av nya respektive befintliga bebyggelseområden sker är dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hårdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsområden minskar ständigt. Stora mängder regn avrinner från ytor som en gång var genomsläppliga till lågt belägna och känsliga områden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid såväl extensiva som måttliga regn. Dåligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar på ledningarna så att läckage och bräddning av smutsvatten i bebyggelseområden blir ett faktum. Bebyggelsen vid närliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av ständiga översvämningar. I områden där man har sprängt berg och branta slänter för att anlägga vägar och annan infrastruktur blir marken känslig för erosion. Instabil och dåligt utförd schaktning gör att många byggnadsanläggningar utsätts för skred när marken utsätts för långvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvärlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dålig åtkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieområdet) ledde till mitt val av ämne för detta examensarbete. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första delen består av utförliga observationer i studieområdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs här både i ord och bild. Här görs också en genomgång av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hårdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet består av en litteraturstudie där dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel på dagvattenhantering både i Sverige och internationellt. Målet är att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta på ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sådant underlag visar jag vilka byggstenar som ingår i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa är anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel på tänkbara lösningar utifrån både svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök på det valda studieområdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns där. Jag kommer att utföra ett antal observationer på områdets dagvattenanläggningar för att se hur de är konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmänt i södra Kurdistan. Målet är att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick därför två genomförda besök i studieområdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanställde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgått ifrån böcker och tidskrifter i ämnet dagvattenhantering. Jag har även läst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att få bredare kunskaper i ämnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand använt mig av digitala källor. En avgränsning är gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmänhet med inriktning på urbana miljöer utan att begränsa mig till någon specifik stad. Jag har fokuserat på ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjälp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundläggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan är att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvätt)-­? vatten från bostadsområden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebär att kemikalier och skadliga ämnen från de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att någon åtgärd görs för att hindra dessa skadliga ämnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns någon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebär det att det förorenade vattnet därför blir svårt att återanvända och dra nytta av. Ett annat problem är att avledningsnätet på grund av ålder och dålig dimensionering läcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebära stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan därför vara viktig att påpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat är det viktigt att hänsyn tas till de lokala förutsättningarna vid planering och projektering av nya exploateringsområden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav på sikt fastställas och tillämpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. Målet är att i framtiden ska exploatering, planering och Utbyggnad av nya bostads-­? och industriområden också utgå från dessa planer och krav. Myndigheternas strävan ska även vara att arbeta för en god och hållbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?länders varierade erfarenheter vad gäller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis också tillämpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt är att det ska kunna bli en inspirationskälla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bättre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgångspunkt..

Krav om förbättrad spillvattenrening och städer som förgrenar sig över större områden är några av anledningarna till att dagens avloppsledningsnät får allt längre ledningssträckor. Att med gravitationens hjälp föra avloppsvatten framåt kräver ett kontinuerligt fall som vid långa avstånd kan innebära mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnät. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella självfallssystem i kuperade och bergiga områden. På senare tid har trycksatt avloppsystem fått större användningsområde utanför sina etablerade bruksområden med anledning av skärpta krav på rening och kostnadseffektivitet. Självfallssystem är dock det mest använda avloppssystemet i urbana områden.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun. Det är många intressen som skall samsas om en begränsad yta i kommunen och då inflyttningen är stor och befolkningen spås fortsatt öka i framtiden innebär det att konflikterna om en allt mer krympande yta kommer att öka.