Sökresultat:
694 Uppsatser om Utbud och efterfrćgan - Sida 31 av 47
"Det finns aldrig en stol" : Barns möten i en Reggio Emilia-inspirerad förskolemiljö
Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhÄller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgÄ frÄn barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. LÀroplanen betonar ocksÄ det sociala samspelets betydelse för lÀrande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och dÀrmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. DÀrför Àr det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.
Faktorer som pÄverkar val av dagligvarubutik : En kartlÀggning av studenters inköpsprofil
I denna uppsats har vi genomfört en kvantitativ studie bland studenter för att kartlÀgga deras inköpsprofil. Studenter Àr intressanta ur den aspekten att deras hushÄll kan sÀgas representera den typ av smÄ- eller ensamhushÄll som vi ser en snabb ökning i antal av i Sverige idag samt för att de utgör en av de konsumentgrupper som ofta har begrÀnsade ekonomiska resurser. Syftet var, förutom att identifiera de faktorer som har betydelse för studenterna i vÄr urvalsgrupps val av butik, Àven att jÀmföra vÄr urvalsgrupp med konsumenter generellt samt att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan könen. Undersökningen utfördes vid Stockholms Universitet vid tre olika tillfÀllen och datainsamlingsmetoden som anvÀndes var en enkÀt som studenterna fick fylla i. VÄr undersökning visade att nÀrheten till butik, lÄga priser, vana samt ett brett sortiment/utbud av varor var bland de viktigaste faktorerna för vÄra respondenter av bÄda könen, nÀr det gÀller att utföra dagligvaruinköp vilket överensstÀmmer vÀl med sekundÀrdata.
Investeringsbeslut i en ideell organisation : En studie av Hammarö Golfklubb
SammanfattningDenna uppsats behandlar ideella organisationer och svÄrigheterna med att bestÀmma sig förhur investeringsbeslut skall motiveras i dessa. För att göra detta har vi undersökt vadmedlemmarna i en ideell organisation vill förbÀttra i organisationen. Vi har tittat nÀrmare pÄden ideella föreningen Hammarö golfklubb och undersökt vad dess medlemmar har förönskemÄl med klubben för att sedan analysera vilka investeringar som skulle skapa maximalmedlemsnytta för Hammarö golfklubbs medlemmar.För att ta reda pÄ den information som krÀvs för nyttovÀrderingen anvÀnde vi oss av denkvantitativa metoden dÀr vi via post skickat ut enkÀter till Hammarö golfklubbs samtliga 1592medlemmar. Vi fick en svarsfrekvens pÄ mer Àn en tredjedel av medlemmarna. ResultatetsammanstÀlldes i dataprogrammet Excel.Vi analyserade resultatet frÄn respondenterna med hjÀlp av teorier inom social ekonomi,ideella organisationer, segmentering i tjÀnstemarknaden, cost-benefit analys och contingentvaluation method.Resultatet var genomgÄende tydligt att de tvÄ frÀmsta investeringen som skulle genereramedlemsnytta till Hammarö golfklubbs medlemmar var att bygga tak över driving rangen ochfler mÄl pÄ driving rangen.
Lunchen pÄ förskolan - en pedagogisk mÄltid?
Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.
MervÀrden i livsmedelsprodukter : en fallstudie av en marknadsledare
Konkurrensen pÄ den svenska dagligvarumarknaden Àr stor. I dagens matbutiker möts konsumenten av ett ofantligt utbud av produkter. Varje vara finns i olika mÀrken, i olika prisklasser och i olika produktutformningar med olika egenskaper. Detta gör att det Àr svÄrt för producenter att fÄ in en ny produkt pÄ marknaden och dessutom allt svÄrare att hÄlla kvar den dÀr. DÀrmed kan mervÀrdesaspekten bli allt viktigare för producenterna eftersom den ger en möjlighet till att differentiera sig frÄn konkurrenterna genom att skapa mervÀrden som konsumenten efterfrÄgar.
?TvÄ sidor för Angered och en liten spalt?
Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Ăstlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.
Bokbranschen : Hur kommunikation och samordning av information pÄverkar returflödet i varudistributionen
 Den hÀr uppsatsen handlar om bokbranschen som Àr en konkurrensutsatt marknad dÀr utbudet av böcker Àr större Àn efterfrÄgan vilket skapar returer och dÀrmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrÄgan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag Àr bokbranschens varudistribution komplex med mÄnga aktörer pÄ marknaden dÀr avstÄnden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hÄrt frÄn olika hÄll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer pÄ marknaden utan ocksÄ av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva pÄ marknaden.
Betydelsen av daglig fysisk aktivitet i skolan
SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.
Ett managementkoncepts livscykel -En studie om leans livscykel i olika kontexter
Managementmoden Àr svÀngningar i popularitet av managementkonceptoch sprids med hjÀlp av utbudsaktörer. Managementmodenslivscykel kan liknas vid en klockformad kurva och visar hurpopulariteten för ett managementkoncept ser ut under dess livslÀngd.Ett managementkoncept som blivit mycket uppmÀrksammatÀr lean som fick sitt genombrott inom bilindustrin i mitten av1990-talet. Inom tillverkningsindustrin har leans livscykel avvikitfrÄn den teoretiska definitionen och uppvisat en livscykel med tvÄklockformade kurvor (Larsson 2012). Konceptet har idag spriditstill andra kontexter och eftersom leans livscykel inom tillverkningsindustrinavviker frÄn den traditionella definitionen finns detanledning att undersöka hur att leans livscykel ter sig inom andrakontexter.FrÄgestÀllning ? Förekommer det underliggande livscykler för leankoncepteti olika kontexter?MetodUppsatsen bygger pÄ en pmi-studie som omfattar svensk populÀrpressunder Ären 1990-2012.
Sociala Medier som marknadsföring - FrÄn ett organisationsperspektiv
I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.
SÄ mycket mer Àn bara en klapp pÄ axeln: En kvalitativ studie om hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva
Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.
Om alla för alla för alla- eller? : En studie av nyhetsinnehÄllet pÄ SVT Rapport och de redaktionella strukturerna pÄ SVT Riksnyheterna ur ett mÄngfaldsperspektiv.
Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.
Den lojala resenÀren : en studie om varumÀrkeslojalitet inom resebranschen
I denna uppsats har vi undersökt charterresenĂ€rers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: KompisgĂ€ng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Ăldre Par. I förlĂ€ngningen syftar detta till uppsatsens egentliga mĂ„l, nĂ€mligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper Ă€r varumĂ€rkeslojala eller inte med avseende pĂ„ researrangör samt vad detta beror pĂ„. För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper ĂĄ 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter frĂ„n Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig frĂ€mst prioritera kvalitĂ© samt var den mest lojala kundgruppen.
Travronden ? dess lÀsare och den interna kommunikationen
Travet stÄr inför en demografisk förÀndring av sin publik och aktiva och marknaden kring travet kommer i framtiden se annorlunda ut. Det stÀller krav pÄ facktidningen Travronden som mÄste förbÀttra sin förstÄelse över marknaden och vad kunderna efterfrÄgar. KÀnner de inte till vad sina nuvarande kunder har för intressen Àr det svÄrt att framstÀlla en produkt sÄ att tidningen kan behÄlla sina gamla kunder samtidigt som de rekryterar nya sÄdana. Syftet med uppsatsen Àr att lÀra kÀnna Travrondens lÀsare och upptÀcka eventuella gap som kan finnas mellan ledning, medarbetare och lÀsarnas syn pÄ Travrondens viktigaste utbud pÄ hemsidan. Arbetet ska Àven genomföras med en förhoppning om att det ska skapa en förstÄelse över det val lÀsarna gör mellan tidning och hemsidan och dÀr hitta nya kunder.
FörÀndringsarbetet i banker : en kvalitativ studie om teknologisk utveckling och utsikt mot ett kontantlöst samhÀlle
Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.