Uppsatsens syfte är att undersöka hur fäder som sitter frihetsberövade upplever sitt faderskap. För att förstå detta har vi använt oss av fyra frågeställningar.1. Hur beskriver männen faderskap och hur upplever de sitt eget faderskap? 2. Vilka känslor, kring faderskapet och kontakten med barnen under anstaltsvistelsen, beskrivs? 3. Vilka strategier använder fäderna för att hantera känslor som är relaterade till barnet?4. Vilka möjligheter anser fäderna att sig ha att utöva föräldraskap under tid på anstalt?Denna uppsats är skriven ur fädernas perspektiv och inte barnens. Efter att genomfört åtta halvstrukturerade intervjuer på en anstalt, analyserade vi vårt resultat med hjälp av teorierna; coping, KASAM, socialkonstruktivistiskt perspektiv på faderskap och teorier som förklarar reaktioner i samband med skam.När vi sammanställde vårt resultat kunde vi se en tydlig bild av moderna fäder som önskade att få närvara mer i sina barns vardag. De berättade alla vilka svårigheter som fanns att under anstaltstid kunna utöva ett önskvärt faderskap.

 Stress och symtom på stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hälso- och sjukvårdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsättas för hög stress på arbetsplatsen och stressens påverkan på sjuksköterskan står i relation till hur hon värderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan få svåra konsekvenser för hälsa och socialt liv.

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen påverkar domarnas hälsa, och vilken påverkan stressen har på beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, både män och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan säsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide användes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter vid deras sista tid i livet och målet är att lindra patienters lidande och främja livskvaliteten. För att sjuksköterskorna ska kunna skapa god omvårdnad krävs kunskap, helhetssyn och förmågan att förmedla trygghet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade nio artiklar från tre olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Lundman & Graneheim (2008).Resultat: I resultatet framkom att palliativ vård är väldigt krävande för sjuksköterskor och det behövs mycket resurser för att de som arbetar inom detta område ska orka med sitt arbete. Huvudfynden presenterades i Sjuksköterskors professionella förhållningssätt, Innebörden av att arbeta med palliativ vård samt Sjuksköterskornas behov av coping-strategier.Slutsats: Sjuksköterskors personliga egenskaper och kvaliteter hade stor betydelse för att ge god palliativ vård. Stort behov av stöd i form av exempelvis handledning krävdes för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter palliativt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

Bakgrund: Det finns kunskaper om rökningens risker, orsaker till att sjuksköterskor röker, hur rökningen påverkar viljan till att genomföra omvårdnad i rökavvänjning och prevention och rådgivning. I studier har det framkommit att det finns ett utbildningsbehov bland sjuksköterskorna rörande omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning bland patienter. Det saknas kunskap kring vilket stöd utbildning ger i omvårdnadsarbetet för rökavvänjning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och på vilket sätt utbildningen stödjer sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning. Metod: Studien genomfördes som en forskningsöversikt där tretton originalartiklar analyserades med deduktiv innehållsanalys.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim.

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems.