De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgÄtt stora förÀndringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsvÀsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förÀndrade förutsÀttningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna sjÀlva upplever att den pedagogiska rollen samt anvÀndarundervisningen har förÀndrats. Jag har Àven haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pÄdrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och anvÀndarundervisningen. FöremÄl för min undersökning har varit bibliotekarier anstÀllda vid Medicinska biblioteket, UmeÄ universitetsbibliotek.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjÀnster inom en koncern. Resultatet visar att anvÀndarna upplever att det finns bÄde fördelar och nackdelar med att anvÀnda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen Àr att kursdeltagarna ges möjlighet till att sjÀlva kunna styra, kontrollera och pÄverka den egna lÀroprocessen.

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt förÀldrars utbildning och beteende pÄverkar individers jÀmstÀlldhetsattityder. Vi anvÀnder oss av data frÄn 2009 innehÄllandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression dÀr vi studerar tvÄ olika typer av jÀmstÀlldhetsattityder, allmÀnna jÀmstÀlldhetsattityder och jÀmstÀlldhetsattityder inom den privata sfÀren. VÄr teoretiska ansats Àr teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning Àr associerat med mer positiva jÀmstÀlldhetsattityder.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.