Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet. Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.

I och med globaliseringen ökar konkurrensen mellan företagen och utifrån detta har värdet av att bevara goda kundrelationer under senare tid hamnat i fokus. Det har skett ett skift från den traditionella transaktionsmarknadsföringen, med produkten i centrum, till relationsmarknadsföringen. Tack vare den informationsteknologiska utvecklingen under de senaste åren har relationsmarknadsföringen fått hjälp framåt. Förbättrade datasystem möjliggör för företag att lagra och använda relevant information gällande sin kundbas. Ett populärt sätt att tillgodose sig information i syfte att stärka relationen till kunden, och på så sätt öka lönsamheten, är att investera i ett kundlojalitetsprogram.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Vi strävar alltid efter att förstå det som sker i den värld vi lever i. Till vår hjälp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lärt oss under våra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar våra upplevelser och sätter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda händelser omöjliga att förstå och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur är ett av de verktyg vi människor använder för att förklara den verklighet vi lever i.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Kvinnor med makt och inflytande i näringslivet har i stort sett saknats i modern tid. Samhällets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under årens lopp, eftersom där finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillväxtsynpunkt är det därför viktigt att öka kvinnors företagande. För många kvinnor är val av bransch starkt påverkat av familjeskäl, framförallt inom mansdominerade verksamheter. Kvinnors entreprenörskap är mytomspunnet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer..

Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ?Individ ? omvärld och lärande? vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika skolorna.

Det svenska sjukgymnastprogrammets utformning har ändrats under åren. Programmet är numera en treårig kandidatutbildning. En förlängning av utbildningen är en aktuell diskussion i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. I Norge är utbildningen tre år plus ett års klinisk praktik. Det har visat sig att klinisk praktik gör att sjukgymnaststudenterna kan värdera olika situationer på ett mer professionellt sätt.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien är en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt påverkande faktorer upp såsom hög arbetsbelastning och otillräcklig avsatt tid för lärande och återkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, ålder, familjestatus och kön har betydelse för individens hälsa och hur individen själv producerar i sin hälsa. Hälsa både efterfrågas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrågas varor och tjänster på marknaden som ingår i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krävs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushållsproduktion. Inom ramen för hushållsproduktion produceras hälsan. Effektiviteten i produktionen av hälsa påverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Dokumentärfilm är en berättarform som berättar verkligheten och om olika fenomen samt om olika människors verklighet. Rapporten handlar om hur subjektiv berättarteknik fungerar i praktiken och hur jag som producerat dokumentärfilmen tänkt i produktionen..

Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår.