Syfte: Undersöka hur patienterna på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vårdpersonalens bemötande och kartlägga vad som upplevs vara ett gott respektive dåligt bemötande.Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats och innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på inneliggande patienter på en kirurgavdelning i Mellansverige. Resultat: Bemötande delades in i kategorierna; human- och individbaserad vård, egenskaper hos vårdpersonalen, kommunikation, delaktighet samt miljö. Ett gott bemötande upplevdes när vårdpersonal visade empati, hade en positiv inställning, var kunnig och engagerad samt hade en human inställning. En god kommunikation och vårdrelation uttrycktes också som centrala delar i ett gott bemötande.

Syftet med detta examensarbete är att föreslå åtgärder för att uppnå minskade kostnader för förrådshållningen vid Kappa Kraftliner Piteå. Åtgärderna skulle omfatta förslag på hur de förrådsförda artiklarna ska klassificeras. En modell för förrådsstyrning, baserad på artikelklassificeringen, skulle sedan tas fram. För att uppnå syftet har litteraturstudier inom ämnet gjorts och berörd och kunnig personal vid Kappa Kraftliner har intervjuats. En uppfattning av de förrådsförda artiklarna har skapats genom intervjuer samt observationer.

Från Sjövärnskåren division syd, underavdelning Blekinge, inkom en förfrågan om att göra en undersökning och projektering till ett digitalt maskinövervakningssystem.Syftet med maskinövervakningssystemet är att det ska vara lättare för de som tränas ombord att ta till sig maskineriets kondition. Detta kommer att bidra till att minska underhållskostnaderna genom att förbättra övervakningen under drift, för att undvika oönskade driftfall, och dels att förbättra driftsdokumentationen som underlag för beslut om underhållsåtgärder/-intervaller.Projektet innebar en föreberedande undersökning av vilken utrustning som behövs till det nya systemet samt för att få en kostnadsram åt Sjövärnskåren.Vi träffades i Karlskrona för att komma överens om vilka maskinparametrar som skulle presenteras. Därefter påbörjades förundersökning och dokumentationsgenomgång för att ta reda på vilka givare det var samt vad för signal de gav till det befintliga övervakningssystemet. Detta visade sig bli en stor del av projektet som tog mycket tid. Vi var och mätte signalerna från givarna på fartyget utan att komma fram till slutsats.

Bakgrund: Transsexualism är en könsidentitetsstörning som innebär att en individ identifierar sig med det motsatta könet, och innefattar oftast en önskan om att korrigera sitt kön till det upplevda. I och med denna önskan kommer transsexuella ofta i kontakt med vården och därför krävs vårdpersonal som är kunnig och professionell i sitt bemötande.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa transsexuellas upplevelse av vårdpersonalens bemötande under den könskorrigerande processen.Metod: Studien gjordes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom intervjuer av sex transsexuella personer. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Respondenterna upplevde ett bra bemötande när mötet och samtalet genomsyrades av kunskap och professionalism och när personalen utgick ifrån deras livsvärld genom att ha en förstående och bekräftande inställning. När personalen istället tedde sig okunnig och oförstående upplevde sig respondenterna sårbara då de behövde övertala och anpassa sig till personalen för att få önskad vård.Slutsats: Studiens resultat visar tydligt att vårdpersonalens bemötande på många sätt påverkar de transsexuella patienternas väg genom den könskorrigerande behandlingen, som för de allra flesta transsexuella är helt livsavgörande. Det är därför av stor vikt att medvetandegöra transsexuella patienters upplevelser, för att på bästa sätt kunna försäkra ett gott bemötande.Klinisk betydelse: Belysandet av transsexuellas upplevelse av bemötandet i vården kan bidra till en ökad medvetenhet om transsexualism och transsexuellas vårdbehov, för att de i framtiden ska kunna erbjudas bättre vård..

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR. Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser.

REFERATAtt en ridlärare själv ska rida är en allmän åsikt som man ofta stöter på. Ridlärarens egna ridkunskaper och färdigheter uppfattas vara av stor betydelse. Men hur ser det ut i Sverige, rider ridläraren?Det finns idag (2011) 1177 examinerade ridlärare med ?level?, enligt Svenska Ridsportförbundet, i Sverige, som är utbildade för att svara för ridutbildningen på ridskolorna. Till ridlärarens uppgift att ansvara för undervisningen av ridskolans elever så ingår det att vara kompetent och kunnig inom sitt ämnesområde, ridning.Det primära syftet med den här studien är att kartlägga i vilken omfattning yrkesverksamma ridlärare rider i Sverige.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

Bakgrund: Studier visar att allt fler äldre, allt högre upp i åldrarna, är sexuellt aktiva. Det fysiologiska åldrandet och sjukdomar styr den sexuella aktiviteten, inte åldern. Den sexuella tillfredsställelsen kan påverka det upplevda hälsotillståndet i parrelationen. Sjuksköterskan ska ha holistisk syn på omvårdnaden men studier visar att äldres sexualitet tenderar vara ett känsligt och svårt ämne, vilket kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Syfte: Syftet är att beskriva äldres uppfattning av begreppet sexualitet samt deras uppfattning av att sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård inkluderar samtal om sexualitet i omvårdnadsarbetet.Metod: Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes hos fyra par där minst en ur paret hade kommunal hemsjukvård.Resultat: I studien framkom att äldre uppfattar begreppet sexualitet som samlag. För deltagarna hade dock sexualiteten en fått ny innebörd i form av ökat behov av närhet, kroppsberöring och värme.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

För att kunna tillhandahålla god vård krävs att både vårdpersonal och patienter känner sig trygga i sin relation och kan kommunicera på ett meningsfullt sätt. De flesta anmälningar som Socialstyrelsen får ta emot varje år handlar om patienter som inte är nöjda med vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Tidigare forskning visar att det är viktigt med en kunnig och kompetent tolk för att kunna kommunicera tillfredsställande med patienter som inte talar eller förstår svenska flytande. På vilket sätt påverkas vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient av att en tolk finns med i mötet? Är det nödvändigt för att bygga upp en fungerande vårdrelation eller är det tvärtom så att möjligheten att få en god vårdrelation störs?Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas vid användande av tolk.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

Äldre fastigheter ger staden ett mångfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De är dock ofta energislukande med dåligt värmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. Går det att renovera äldre byggnader så att de blir energisnåla och uppfyller samtidens byggnormer? Innebär en sådan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter går förlorade? Uppsatsen utgår ifrån kvarteret Oket som består av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende på konstruktion och arkitektonisk stil.