Sök:

Sökresultat:

195 Uppsatser om Utanförskap och kunnig - Sida 11 av 13

Aktiv engelska- en studie av nybörjarundervisningen pÄ English House i Hirtshals, Danmark.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, dÀr danska skolklasser fÄr veckolÄnga sprÄkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir dÀr möjligt genom att Àven utnyttja andra sÀtt att kommunicera, Àn det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen pÄ English House bÄde till sprÄkforskningen, och till de vanligaste sprÄkinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan. Att sprÄk handlar om kommunikation mellan mÀnniskor Àr naturligt pÄ English House. Metoderna som anvÀnds Àr mÄnga, för att passa sÄ mÄnga som möjligt, och stimulerasÄ mÄnga sinnen det gÄr.

Mötet med personer som drabbats av nydebuterad psykos : en systematisk litteraturstudie

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

Den goda sjuksköterska.

Syfte: Att belysa den goda sjuksköterskan ur barns perspektiv genom att lyfta fram deras tankar och förvÀntningar om vad som utmÀrker en god sjuksköterska. Bakgrund: Det finns idag mycket kunskap om barns utveckling och behov. I takt med att forskningen bidragit med kunskap om barn och deras utvecklingsfaser har barnsjukvÄrden förÀndrats, frÄn att barn lÄg pÄ sjukhus utan att ha sina förÀldrar hos sig till att förÀldrar idag Àr mer delaktiga och har möjlighet att vara nÀra sitt sjuka barn. Sjuksköterskeyrket har ocksÄ utvecklats och breddat sitt ansvars- och kunskapsomrÄde. Idag finns Àven kunskap om att barn Àr unika individer som upplever sjukdom pÄ olika sÀtt, samt att kÀnslan av sammanhang pÄverkar hur ett sjukt barn upplever och hanterar sin situation.

Sjuksköterskans stödjande roll i omvÄrdnaden av patienter med bröstcancer : En litteraturstudie

BAKGRUND: Mer Àn var tionde kvinna drabbas av bröstcancer under sin livstid, vilken Àr den vanligaste cancertyp som drabbar flest kvinnor. Trots den höga incidensen har antalet friskförklarade ökat de senaste Ären. Kvinnor med bröstcancer fÄr en förÀndrad sjÀlvbild efter diagnos och behandling, vilket generellt skapar specifika omvÄrdnadsbehov. Det Àr viktigt att hantera dessa konsekvenser av bröstcancer, dÄ de Àr starkt sammankopplade med livskvaliteten. Detta medför ett ökat behov av holistisk omvÄrdnad med fokus pÄ livskvalitet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskans stödjande roll i omvÄrdnaden av patienter med bröstcancer.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt och utgÄr frÄn artiklar baserade pÄ kvalitativa studier.RESULTAT: Bröstcancerpatienter i olika stadier, frÄn diagnos till efter avslutad behandling, uttrycker att sjuksköterskan varit en viktig resurs genom hela vÄrdprocessen.

Risk i Fondsparande : Är finansiella aktörers information angĂ„ende risk i fondsparande förenlig med investerares riskuppfattning?

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angÄende risk i fondsparande Àr förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning nÀr de riskklassificerar sina fonder. Konkret anvÀnds 5-Ärig historisk volatilitet mÀtt med standardavvikelse. Vi har dÀrför Àmnat undersöka om det riskmÄtt och teorierna som ligger till grund för det Àr tillfredstÀllande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjÀlp av sÄ vÀl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

Renovering av utanpÄliggande balkonger

Balkonger har funnits i Sverige i över 200 Är och Àr nu pÄ modet. De Àr i allmÀnhet utsatta för stora pÄfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet mÄste renoveras. De Àr byggda med dÄtidens teknik vilket innebÀr att de bildar en köldbrygga.Denna rapport Àr till för att vÀgleda fastighetsÀgare vid en renovering av utanpÄliggande balkonger i betong. Metoder pÄ marknaden har undersökts med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier.

Att tala utan tal. En studie om alternativ och kompletterande kommunikation

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Tsunamikatastrofen : hjÀlpinsatser, massmedia och vanligt folks tankar

De större hjÀlporganisationerna organiserade sina hjÀlpinsatser pÄ liknande sÀtt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell frÄn nÄgon systerorganisation. DÀrefter gjordes en sammanstÀllning av hjÀlpbehovet, innan man skickade det som behövdes till omrÄdet, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet pÄ plats eftersom de kÀnner bÀst till sitt lands samhÀllsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utlÀndska bistÄndarbetarna kunde vÀnda sig till sin systerorganisation för rÄd och stöd i frÄgor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit bÄde informativ och granskande, men den kunde ocksÄ vara spekulativ och osaklig.

Kundlojalitet : pÄverkas lojaliteten hos en person med synskador av en dagligvarubutiks butiksmiljö i val av butik?

Att behÄlla lojala kunder Àr viktigt för mÄnga företag och butiker dÄ de lojala kunderna anses vara mer lönsamma Àn att rekrytera nya. Det har under senare Är Àgnats mycket tid att förstÄ vad som pÄverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador pÄverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsÀttning frÄntas ofta möjligheter som för andra kunder Àr sjÀlvklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna gÄr till de butiker som inte försvÄrar deras sÀtt att utföra sin handel.

Automatisk inmontering av instrumentbrÀda i lastvagnshytt

Examensarbetet har genomförts pÄ Volvo Lastvagnar i UmeÄ, VLU. Uppgiften var att göra en förstudie angÄende automatisk inmontering av instrumentbrÀda i lastvagnshytt. Denna studie Àr ett naturligt steg i den produktionsförÀndring som kommer att ske sommaren 2004. Idag monteras hytter pÄ 16 stycken kortflöden med tillhörande arbetslag och detta arbetssÀtt ska bytas ut mot en kontinuerligt driven bana eller line som det ofta kallas. Med denna förÀndring vill VLU uppnÄ de rationaliseringskrav som stÀllts av Volvos ledning för att fÄ fortsÀtta montera hytter i UmeÄ.

ATT SKAPA EN AMBASSADO?R : EN UPPSATS OM VARUMA?RKESBYGGANDE INIFRA?N

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Struktur- och kostnadsanalys av en slakarmerad plattrambros farbana : En jÀmförelse ur ett spÀnnviddsperspektiv

En brotyp som Àr vanlig bland brokonstruktioner Àr plattrambron. Denna brotyp byggs bÄde med slak- och spÀnnarmering. Det Àr dock vanligare att bygga med slakarmering Àn spÀnnarmering, vilket övervÀgs sÀrskilt dÄ spÀnnvidderna Àr ungefÀr 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att sÀkerstÀlla en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmÄl, vilket Àr att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jÀmföra och utvÀrdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana dÄ spÀnnvidder varieras och betongtvÀrsnitt Àndras.

Skolans friluftslivsundervisning: en studie om elevers och
lÀrares uppfattningar om friluftsliv

VÄrt examensarbete handlar om hur elever och lÀrare uppfattar friluftslivsundervisningen i skolan. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera och tolka hur friluftsliv uppfattas av elever och lÀrare i högstadiet. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr vilken betydelse begreppet friluftsliv i skolan för elever och lÀrare. Hur uppfattar elever det friluftsliv som bedrivs? Hur relaterar lÀrarnas utförande av friluftsliv i skolan med vad som anges i kursplanen? Finns det nÄgra skillnader i uppfattningar mellan elever, lÀrare och skolor mellan? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor hur högstadieelever uppfattar friluftsliv i skolan har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden i form av enskilda intervjuer med elever och lÀrare.

Vad Àr kommunikativa sinnesupplevelser? : En studie av Volvos marknadskommunikation

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att anvÀndas i sammanhanget om hur Volvo anvÀnder sig av dem i sin varumÀrkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer Àven att appliceras pÄ kundperspektivet dÄ det beskriver hur individer uppfattar företags utsÀnda kommunikation.Uppsatsens syfte Àr att analysera innehÄllet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framstÀller vad varumÀrket stÄr för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser pÄ Volvo som varumÀrke.I mitt forskningsarbete har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en VolvoÄterförsÀljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer frÄn Volvo.DÄ det inte finns nÄgon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram pÄ nÀrliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gÀllande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytÀnkande perspektiv i marknadsföringen dÀr pÄverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen Àr att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumÀrkesbyggande dÀrför anser jag det relevant att diskutera teorier gÀllande varumÀrken och hur vÄra sinnen kan pÄverka upplevelsen av varumÀrken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sÀnds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar kÀnslor vilka ger en uppfattning av varumÀrket och organisationen.

MÀtning av sorteringsdiameter för talltimmer vid Kastets sÄgverk

För att fÄ en rÀttvis betalning av timmer för bÄde sÀljare och köpare gÀller det att det sÄgtimmer som kommer till sÄgverken mÀts in pÄ rÀtt sÀtt. För att sÄgverken ska kunna hÄlla nere rÄvarukostnaden gÀller det att minska rÄvaruspillet och öka optimeringen av stocken. Ett led i att hÄlla nere kostnaden Àr att fÄ en snabb och effektiv mÀtning vilket har lett till en ökad automatiseringsgrad pÄ sÄgverken. Setra Kastets sÄgverk byggde 2010 en ny timmersortering. Under sommaren 2011 började Kastet uppleva problem med den automatiska underbarksmÀtningen som sker med hjÀlp av trakeidmetoden.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->